Här triss man naturligtvis förträffligt slår sig ner och får några svalkande drycker. Bland de bekantskaper vi här knyta är äfven Upsala-Postens redaktör, d:r Edqvist, hvilken vänligt ledsagar oss till det mångbesjungna ,Eklundshof. Efter att ha intagit en god middag anträdes återfärden till staden. Ett besök i Skytteanska trädgården bereder tillfälle till personlig bekantskap med historieskrifvaren, prof. Svedelius. Vid denna trädgård finnes ett särdeles märkligt träd, en lind, som antages vara mycket gammal. Trädet är ovanligt högt och har en så betydlig omkrets, att under dess lummiga grenar skulle kunna dukas ett middagsbord för 100 personer. Under detta träd hade Bernhard Elis Malmström haft sin angenämaste tillflyktsort, och hans sångmö inspirerade honom här till hans skönaste sånger. Den nuvarande innehafvaren af skytteanska professionen, prof. Svedelius, uppehåller sig också med förkärlek i lindens skugga, då han författar. Den nya sjukhusbyggnaden i Upsala saknar helt säkert sin like inom vårt land. Hvad läget af byggnaden beträffar är detsamma särdeles lyckligt valdt uti en frisk trakt, fri från allt buller eller störande omgifning. Det enda, som varit att anmärka såsom oangenämt, har varit dammet från den förbigående landsvägen, men detta obehag kommer snart att försvinna, ty vägen skall flyttas ett godt stycke från sin nuvarande riktning. Redan vid inträdet öfverraskas man af den friska temperatur och den fullkomliga frånvaro at all osund luft, som så gerna inmänger sig uti sjukhus och andra dylika anstalter. Korridorerna och trapporna hafva jemväl fördelen af att vara uppvärmda äfven om vintren och ventilerade. Uti de höga och ljosa salarne, med deras utmärkta jern sängar och öfriga anordningar, spåra vi motbilder till de bästa anstalter at dylikt slag, som vi varit i tillfälle att se uti Amerika. Sjuksköterskorna ha nätta och prydliga rum, som äro belägna emellan sjuksalarne, så att de lätt i händelse af behof kunna infinna sig hos de sjuka, hvilka de genom öppningar i rummets väggar dessutom kunna egna en ständig tillsyn. De enskilta rummen för sjuka äro inredda med särdeles komfort hvad såväl möblemang som öfriga anordningar angår. Vid sjelfva hufvuduppgången äro i andra våningen å ömse sidor af trappan rum för sjukmottagningar och för direktionens sammanträden. Operationssalen är hög, ljus och rymlig samt för sitt ändamål utmärkt väl apterad. Framför ett utaf de stora fönstren är sjelfva operationsbordet, placeradt inom en afskrankning. Uti fönstret äro ledningar af varmt och kallt vatten anbringade, så att operatörerna ha dessa nödvändighetsartiklar omedelbart i närheten att tillgå. Sjeltva operationsbordet företer intet anmärkningsvärdt, men så mycket mera de vackra kirurgiska instrumentsamlingarne, som här äro förvarade uti glasskåp, uppställda å sidoväggarne. Bland dessa samlingar observeras ett stetoskop som tillhört Laennec, stetoskopets upphinnare, samt professor A. Retzius dyrbara instrumenter, hvilka inköpts för sjukhusets räkning. Vidare ses en mängd insStrumenter för ögonoperationer samt olika exemplar af den Chamberlandska tången, allt ifrån dess uppfinning på 1600-talet. till dess fulländning i våra dagar. ; Sjukhuset upptager patienter, lidandel; af vare sig ineller utvärtes sjukdomar, och har 160 sängar. Det förestås af de inom den vetenskapliga verlden välbekanta professorerna Glas och Mesterton, hvilkaJ! nedlagt stor förtjenst vid sjukhusets inredning och uppförande. Sjukskötseln förestås af en dame, som inhemtat undervisning och råd af den berömda miss Florence Nightingale, och förvimmer man tydligt här en ssägt af den kärlekens och praktiska dugligbetens anda, som gjort denna Englands ädla dotter till ett föredöme för sitt kön. Slutligen taga vi föreläsningssalen, ekonomioch kökslokalerna i betraktande, hvilka, utom allt öfrigt vi här sett, äro af bästa slag. Ifrån köket, der matlagningen sker med ångapparater, kan maten sörmedelst hissverk transporteras till de olika våningarnes sjuksalar. Kallvattensinrättningen företer, med anledning af Söndagen, föga af intresse, hvadan vi fortsätta vår promenad till den s. k. Engelska parken, men äfven der är i dag folktomt. Lifligare scener möta vid Flustret, der Beyerböckska kapellet musicerar. Vid de små borden synas lyssnande åhörare, hvilkas antal dock ej är synnerligen betydligt, alldenstund en större del af stadens befolkning följt skarpskyttekåren på dess utflykt till Rosersborg. I Vi få emellertid ej tid att afvakta den 1 sena. aftontimman, då ett rätt folklif be-I gynner, ty tåget går redan klockan halfl) 3 åter till hufvudstaden. Detsamma med-sÅ ö 5 I h — D — — 2—— mee? mm — lörde ej mindre än 600 personer, och påle vägen möttes en annan större trän med de hemfarande skarpskyttarne och öfriga passagerare. Staden Södertelje är berömd för sitt trefliga utseende, sitt friska lige och sin se badinrättning. Vi göra några små påhelsningar här och der, besöka Riddarhusetf och ,Bloms hotell, samt framför allt, badinrättningen, uti hvars park och socie-i tetssalong badgästerna äro församlade. 1 Då det tillhör modet för dagen att om-s tala dem, som uppehålla sig å badorter, Ä skulle jag väl kunna nämna åtskillivala