Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1868, sida 3

samma omständigheter, serdelcs der trädena blif vit i rätt tid beredda, ehuru brist på fullt tjen ligt utsäde samt den i medlet af September intrå dande regntiden verkade derhän. att mindre höst säd utsåddes än under vanliga år. Efter såninger var väderleken i allmänhet tjenlig för höstsäden som, då marken tillfrös, hade ett ganska lofvande utseende. Vintern medlörde starka snöfall, och den underfrusna marken var nästan jemnt betäckt med snö. Om väderleksförbållandena under IFebruari och Mars månader, i anseende till ovanlig blid väderlek med solsken om dagarne, men frost om nätterna, icke voro så fördelaktiga, så medförde dock den tidiga våren de tjenligaste sådana. Vårsådden verkställdes i slutet af April månad under mild, med värme och regn omvexlande väderlek, hvilken äfven någon tid derefter fortfor, s att jemväl höstsäden och gräsväxten visade sic synnerligen lofvande samt allt gaf anledning till de bästa utsigter om en god årsväxt. En i medlet af Maj månad inträffad och sedermera i förening med blåst och storm ihållande torka har dock förändrat förhållandena, i det höstsäden, serdeles på högländt styf lera och torr sandJord, vid kornsättningen lidit mycket; vårsäden p s. k. styf jord mångenstades icke kunnat gro och komma upp, utan i allmänhet är tunn och kort samt gräsväxten såväl på de naturliga som de ar tificiella ängarne afstannat samt till en icke obetydlig del förtvinadt och uppbränts. Ett ymnigare regn i början af månaden har väl något upphjelpt den attynade växtligheten, fördröjt höstsädens mognad, bidragit till bättre kornsättning och äfven fördelaktigt inverkat på vårsäden samt gifvit åtminstone Hhagon förhoppning om en andra grässkörd, men en sedermera åter inträffad torka hotar dock, om den kommer att fortfara, att berötva jorden all suktighet och näringskraft. I afseende å de serskilda äringarne uppgilvas jörhållandet sålunda: IIöstsådena hvete och råg anses komma att gisva, hvetet, som bättre motstått torkan, medelmåttig och råg nära nog medelmåttig skörd. Vårsädena, hvete, råg, korn och hafre, anses blifva under medelmåttan. Trindsädena, ärter, vicker och bönor anses icke komma att lemna högre afkastning än under medelmåttan. Rotfrukter, patatis rofvor och rötter: Potatisen visar sig serdeles vacker och lofvande, och torde deraf kunna påräknas god afkastning. Ömiga rotfrukter hatva mångenstädes antingen icke kommit upp eller blilvit förstörda af insekter, så att omsåning måst ske, och äro för öfrigt så föga försigkomna, att något tillförlitligt omdöme ej om dem kan afgifvas. Linet är kort och synes för närvarande knappast komma att lemna medelmåttig skörd. Grässkörden och höfångsten: slåttern, som till en del blifvit verkställd eller pågår, gifver vid handen, att höfångsten utfaller långt under medelmåttan samt med hänsyn till de förut strängt anlitade fodertillgångarne och det ringa halmsoder, som kan vara att påräkna, kan anses för behofven alldeles otillräcklig, derest ej genom regn och tjenlig väderlek en andra höskörd erhålles. 2