Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1868, sida 1

Article Image
Stockholmsbilder. (Från redaktionens korrespondent). XIII. Kors och tvärs mellan ,;de glada behofvens tempel. Det yttre; skiftande lifvet i en stor stad serbjuder batarligtvis mycket af intresse föör iakttagaren; detta är ej minst sallet med det s. k. värdshuslifvet, lifvet på alla dessa, större eller mindre, elegantare eller tarfligare, lokaler, der man kan erhålla hvad till kroppens nödtorft hörer, och hvilka spela en af nödvändigheten betingad roll i de sociala förhållandena. Blott en ringa del af den stora mängd ungkarlar, äldre och yngre af alla klasser, som i en större stad hafva sin verksamhet, är i tillfälle att vistås i familjer och intaga sina måltider i privata hus, utan äro de fleste i detta hänseende anvisade till värdshusen. Första rangen intaga restaurationerna å Hotel Rydberg, Kung Karl samt Royal, hvilka man med afseende på varornas godhet, servering m. m. kän med skäl sätta i jemnbredd med de bästa liknande etablissementer i utlandet. Priserna å maten å dessa restaurationer äro ej högre än på öfriga bättre. värdshus i Stockholm, ej heller hållas vinerna dyrare; Om sommaren erbjuder Hotel Rydberg en kosmopolitisk anblick. Middagstiden synas derstädes i den vackra restaurationssalen alla nationer representerade, hvarföre också en babylonisk språkförbistring är förherrskande vid konversationen. Allmänna samtalsämnet är: ,,det förtjusande Stockholm, och dess lof höres, från flegmatiska engelsmän, lofnadsmodiga amerikanare, grundliga tyskar, glada fransmän och godmodiga ryssar. Men vi åtnöja oss ej med att ha varit på Rydberg, vi skola äfven göra påhelsningar uti de välbekanta källarne, der man för litet nog , mår så godt och har så treflist. Man har i landsorten — och kanske mest i de städer, der nobis-lIifvet står i tullaste flor — förebrätt Stockholmaren hans trägna källarbesök; ja, man har gått ända derhän, att man säger det en stor del af hufvudstadens manliga befolkning tillbringar sin mesta tid på källare och värdshus samt dymedelst försummar sitt arbete och förlorar hågen för sina dagliga göromål. För fremlingen ligger detta antagande visserligen också nära till hands, då han ser de talrika borden i källarlokalerna fullsatta med gäster, att dessa måste ha godt om tid, men denna uppfattning är likväl ganska ytlig, ty äfven Stockholmaren vet i allmänhet att värdera tiden, så att han ej förspiller den med onödigt och lättsinnigt källarlif. Operakällaren med dess ,,glada kunder är vidtbekant och är skildrad af så många; ja, den har t. o. m. fått sin egen historiograf i Nya Dagligt Allehanda. Och i sanning, man kan ej gerna komma in på ett offentligt ställe, der det så att säga hemtrefliga och gemytliga framstår mera än här. Dagen igenom råder här en liflig omsättning af kunder. Detta lif framkallas hufvudsakligen derigenom, att hufvudstadens artister och litteratörer här sammanträffa och utgöra den kärna, omkring hvilken öfriga besökande, vänner af konst, litteratur och ett godt skämt samt hvarför icke ,,småsqvallret, så gerna gruppera sig. En annan klass af kunder, som bidrager att gifva Opris den omvexlande karaktär, som är ett utmärkande drag för lifvet derstädes, är de många resande som alla tider på året besöka hufvudstaden och icke gerna försumma att taga den omskrifna, omtalade och besjungna källaren i närmare ögonsigte och känna på dess goda varor. Operakällarens glansperiod inträffar under den tid af året, då riksdagen är församlad i Stockholm, då den utgör ett stamhåll för riksdagsmän af alla samhällsklasser och alla politiska nyanser, hvilka der fraternisera med de sköna konsternas och pressens representanter. Ehuru originalernas tid är förbi, finnes likväl ännu en och annan veteran från Konjanders glada period. Men om operakällaren också har förlorat sina egentliga originaler, är den nog lycklig att ega stamkunder, äldre och yngre, hvilka icke någon dag försumma att aflägga besök på stället. Så har t. ex. ett gladt kotteri artister och journalister, de sednare representerande olika läger och färger, öfverenskommit om en viss daglig mötestid, den s. k. ,,Börs-timman, för att å operakällaran HAAAA A

7 augusti 1868, sida 1

Thumbnail