Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1868, sida 1

mera tillträde till hennes hus, der jag förr ofta var gäst; när jag infinner mig der i hopp att så se er, heter det: ,,grefvinnan är ej hemmak, eller i5grefvinnan tar ej emot. Alma lyssnade förvånad, under det att Lindenstråle fortfor: Ser ni inte, de vilja hindra mig att göra mig älskad af er — att vinna er, på det att ni skall bli Hugos hustru — Hugo, som ni icke älskar och aldrig skall ens skänka er högaktning? Men det skall inte ske, fortfor han med en starkt vibrerande röst och ljungande blick, i det han fattade hennes hand. ;, Ni skall bli min — o, säg, att ni vill det! Alma slet sin hand ur hans och sade med värdighet: Kongl. sekter Lindenstråle — ni talar ett underligt språk; jag förstår det knappt. Det tillhör ej er att bedöma och tadla mina slägtingars förhållande mot mig; jag vistas i min tants hus och har all anledning att vara tacksam för hennes godhet och vänlighet mot mig. Ni talar klokt — försigtigt, men kallt, fröken Edelhjelm. Slår då icke något hjerta i ert unga bröst — intet hjerta, som har medkänsla för hvad jag lider? iq Han kastade sig i soffan och betäckte sitt ansigte med händerna. Begär, sade Alma mildt, ,inte mer än jag kan gifva. Ni säger, att ni älskar mig — jag vill tro, att ni säger saunt. Men då jag inte besvarar er kärlek, då jag, så vidt jag kan förstå af temligen säkra tecken, aldrig kommer att göra det, så måste ni låta er nöja dermed Grymma — trefaldt grymma qvinna, för hvilken det är en vällust att leka med mina qval. Det är det visst inte — hur kan ni komma på.en sådan tanke? Jag tycker tvärtom, att det är ytterst ledsamt, att ni tar saken er så nära.