Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1868, sida 1

— t 0 —-— rr— LE ningslystna, och synas många af de på lifvets haf förirrade eller skeppsbrutna såsom en ypperlig räddningsplanka eller såsom en piedestal, hvarpå de åter kunna krafla sig upp till ära och anseende. Förlåt om mina liknelser halta litet — när jag är så här i taget, faller det sig ej så noga. Visst är ett, och det är, att det gör mig hjertligt ondt om er. Ack, om jag kunde hjelpa er Men det kan ni inte. Hvem vet? — jo vänta! jag kan det verkligen. Jag har uttänkt ett sätt att rädda er ur allt ert bryderi, att befria er från alla dessa spekulanter på era millioner och dock läta er fortfarande vara i besittning af dom. Alma fäste sina blickar hastigt vå baron Hagens runda ansigte med ett frågande uttryck. Ni vill veta, huru detta skulle kunna gå för sig, och jag skall genast tillfredsställa er nyfikenhet. Medlet är, att ni blir friherrinna von Hagen — att ni med det snaraste gifter er med er ödmjuke tjenare, som derigenom skulle ha vunnit mer än han vågat hoppasAlma skrattade och sade: Ni outtrötilige skämtare — —4 Förlåt, fröken Edelhjelm, att jag afbryter er, men hvad berättigar er att tro mig skämta? Jag tadar rena allvaret — jag tar ej tillbaka ett ord, och jag önskar blott, att ni genom att gifva mig ja, ville bereda mig tillfälle att visa, huru fullkomligt ärligt jag menår. Men baron Hagen, ni har genom en slump under era humoristiska utfall mot vissa herrar kommit att fälla ett yttrande, som ni af artighet mot mig anser er böra. vidhålla — detta är allt.e pVisst inte. Jag frågar ännu en gång, hvad ger er rätt att säga. det jag skämtar i denna vigtiga angelägenhet? Är det min embonpoint — är det kansko min ol ckliga dubbelhaka, gom osullkomlgt döhes af kragen och halsduken? Kau