Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1868, sida 3

ma låga pris. 383092.: 50 alltså äfven nu 2—3 gånger priset på allt mjölet. Hura är det väl möjligt. att priset på en enda beståndsdel i en vara kan blifva 2—3 gånger mer än priset på hela varan med alla dess ötriga goda beståndsdelar? Jo. priset på stärkelsen synes Liebig beräkna icke efter denna varas värde, sådan den finnes i mjölet, ntan sådan den finnes i handeln. med alla de många arbetskostnader, som nedlagts för att erhålla den i en för handelns olika åndamål lämplig form. Men. att begagna dessa priser vid heräkning af stärkelsens värde i mjölet såsom föda, är lika enfaldigt som om jag här i staden ville veta priset på ved och då frågade en snickare hvad en fin möbel kostar, eller om jag ville veta priset på ull och då frågade en skräddare hvad en fin frack kostar. — Stärkelsen i hvetemjölet är för organismen ej mera värd än annan stärkelse, t. ex. den i råg och hafre. Köper jag 110 skålp. hafremjöl, erhåller jag 68 skålp. stärkelseartade kroppar för ett pris af 6: 60, och högre bör ej priset utföras på stärkelsen i hvetemjölet, synnerligast då jag vid köp af hafremj let ej sätter något pris för de på köpet eller för intet bekomna mer än 4 skålp. fett och 10 skålp. albuminater. Söka vi nu att uppgöra en rigtigare beräkuing, så fås priset för 68,5 skålpund stärkelse varrer. Åå. 60 och för 13,5 skälp. albuminater . . . 8: 90 13: 50 Ett skålp. albuminater i hvetemjölet skulle alltså kosta 51 öre och för ett bayerskt skålpund ös öre, hvaremot Liebig beräknar priset till 6,5 öre eller endast 119 af detta pris. Jemförasjslutresultaten af Liebigs och mina beräkningar, så kostar 1 bayerskt skålp. enligt Liebigs beräkningar at köttalbuninater 83 12 öre af växtalbuminater rr rr ks 615 öre och enligt mina beräkningar, i körtalbuminater nära. . . . . . . . 19 öre vaxtalbuminater ss sc cs 68 Liebig beräknar albuminaterna i hvetemjölet kosta endast 118 af köttets albuminater och säger, att detta ,,naturligtvis icke kan förefalla öfverraskande, då man vet att det just är på växtalbuminatets låga pris som möjligheten af köttproduktion beror. Jag har funnit de senare vara icke ens billigare, utan tvertom 3 —4 gånger dyrare än de förra, och möjligheten af köttproduktion beror på andra orsaker. Tillampningen af Liebigs beräkningar leder alltså till högst olika resultater och bland annat till den galenskap, att priset på en del af en vara blir 2 3 gånger dyrare au det hela. Hvarpå beror då detta? är det raknefel? nej. långt derifrån, men hela beräkningen hvilar på enfald eller något icke bättre. En sådan blunder, begången af en icke-auktoritet, vore rätt farlig. Huru gär det vu med den andra grundsatsen tör Liebigs i engelska, tyska och svenska tidskrifter och tidningar reproducerade artiklar? jo, den går upp i luften som ett gement stöf. Såsom ett ytterligare bevis på det stora slarf, hvarmed Liebig nedskrifver bittra genmälen om köttextraktet, vill jag meddela, att i Köln. Zeit. för den 4 Junt 1568 B finnes införd en artikel Ueber die Bedeutung u. den Werth des Fleischextraktes v. J. W. Liebig etc., deri professor Vogel i Stuttgart tillrättayisas för sin förmenta okunvighet och allmänheten sedan uppbygges med samma grundliga snillefoster, som ojivan blifvit grauskadt. Liebig jemför ärtven i denna uppsats priserna på köttalbuminater och vartalbnminater, och resultatet blir, att albuminaterna i köttet kosta 26 gånger mer än i hvetemjölet. I gemnäle ill mig, produceradt samtidigt eller ätminstonen! offertligejordt straxt efter, kommer Liebig till det ! esultat att de kosta endast 13 gånger mer, eller endast hälften af förra priset. Denna stora olikhet beror ej på räknesel, ej på olika priser i Sverge och Tyskland, ty båda rakningarne har Liebig sjelt uppgjort efter tyska priser, och den venske öfversättaren säger i en not. att de enligt venska förhållanden blifva såsom 11 till 1, hvaraf ! motsägelsen ingaluuda minskas. 1 Hvad förtroende förtjena nu dessa beräkningar. om produceras ungefär samtidigt och komma till i å olika resultat, att samma sak får dubbelt olika pris? En dylik skrift kan endast genom författaens stora namn vilseleda den del af den tidningsåsande allmäubeten, som är okunnig i sak eller aknar tid att granska anrättningen, utan endast! lukar den sådan den bjudes. Det återstående af Liebigs genmäle innehåller ntet värdt att besvara. Utom de grofva beskyllningar Liebig ansett mig örtjena, har han å flera ställen talat om mina afigter. Dylika insinuationer förtjena intet svar, ! nen jag vill begagna tillfället att för de närvaande redogöra för dessa afsigter genom uppläsanlet af töljande bit ur min första uppsats i detta imne: Då jag läste de puffande annonserna om det Liebigska köttextraktets stora förträrflighet mot tra nog allt ondt, och då äfven i vetenskapliga idskrifter dess införsel till Europa framhölls såom en välsignelse för mensklighetgu, erinrade letta mig lifligt om den gamla sanningen: ,Mun: lus vult decipi, ergo decipiatur. Skall allman-: seten bedragas, så må det åtminstone ske utan ! Ilt, ja äfven tystnadens bifall från lakarne. Må 5 lessa såsom de ende kompeteute törbehalla sig jelfva att bestämma bruket af det Liebigska köttxtraktet såsom läkemedel, och efter noggraun! rofning bebålla eller förkasta det; må de göral dart för sig selfva, huru ringa eller stor detta ! nedels närande förmåga är, och sedan söka att ; 5 6 8 1 Öm mens TT vibringa den allmänhet, som så ofta frågar dem ill råds härom, rigtiga äsigter, så att åtminstone len obemedlade och fattige ej må för sina små illgångar köpa litet salt och odugliga extraktivimnen i stället för en inbillad, värdefull föda. I Jag betviflar icke Liebigs goda afsigter att gagna j nenskligheten och öka dess tonus, men det förindrar mig likväl, att Liebig vill fortfarande med; f 1 erka med ett bolag, som i England börjat en lång ch löjlig rättegång mot ett annat köttextraktolag och velat törmena detta att på samma adla ätt gagna den möjligen snart at brist på kottxtraktivämnen förslappade menskligheten. Af genmäl:t har jag funnit, att Liebigs åsigter m köttextraktet leda till en mängd löjliga motägelser, och då det icke lyckas en Liebig med ina stora kunskaper och erlarenhet att på något å när bjelpligt och tillfredsställande sätt försvara ina åsigter, så tror jag icke att detta kan lyckas ågon annan. Genmalet har derföre ytterligare i I ög grad rotfästat min öfvertygelse, att om köttxtraktet har något värde, så år det såsom en på oda salter rik krydda, men ej såsom någon egentig under vanliga törhållanden lämplig föda. å Då frågan har en icke ringa betydelse, ätmin-f tone för de fattiga, så är jag villig att atertaga si llt, som jag yttrat, så snart någon af de närvå-y ande vill upplysa mig om att jag har eller haft t rätt. ; b. Om jag ej ansåge mig partisk i denna fråga, så kulle jag velat meddela ett sammandrag at den iskussion, som egde rum vid naturforskaremötet, tt allmänheten snart måtte få kunskap om de C akrika och bevisande upplysningar, som dervid t neddelades. på det att köttextraktet ej vidare af s kunnighet om dess värde må köpas såsom en stark v öda, utan endast såsom en mer eller mindre om0 yckt krydda eller njutningsmedel. ir Jag hemställer till de tidningsredaktioners eget äf epröfvande. som delgifvit allmänheten Liebigs v enmäle till mig, om ej frågans allmäuna iutresse e ör detta mitt svar lika törtjent af att meddelas 1 amma allmänhet. ss Christiania den 11 Juli 1868. f Aug. Alm6n. Xx 1