Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1868, sida 3

ten utvecklades ett lika antal, så att Inallas er höllos 18 fullt utbildade maskar, hvilka alla un der hela utvecklingsprocessen endast hafva blifvi uppfödda med eklöt. För vinnande af tjenligare luft och bättre ut rymme hafva dessa maskar blifvit flyttade frå slöjdskolan till Humlegården, der de söka sig nå gon lämplig plats i den vackra trädgårdsutställ ningen. 3 sopa Ä J Om det Liebigska Köttextraktet. j (Forts. ir. gårdagsnumret). Liebig säger på sidan 12 Att köttet i sin helhet är bättre än buljon r en högligen trivial sanning, isynnerhet för de: .j som hvarken har kött eller buljong Jag skulle vilja tillägga, att denna sanning ä trivial äfven för den, som ej har penningar at I köpa någotdera, men den är en så vigtig sannin; sför den, som har penningar, att det borde me lika stora fetstilar påpekas i tidningar och gat börn, som det nu påpekas, hvar köttextraktet tör säljes, ty visste allmänheten att den med våra torg priser på kött kan för samma penningar köpa lik: mycket extraktivämnen och at minst lika goc : beskaffenhet, som den erhåller vid köp at Lie. vises kottextrakt, och att då dessutom köttets alls albuminater och fett m. m. erhållas för intet, så skulle ej i Skandinavien säljas många skälpund extrakt, — åtminstone ej till andra än dem, som, obekymrade om pris och värde, endast tänka på den hastighet och lätthet, hvarmed extraktbuljongen kan fås färdig. Det är djerit sagdt, då det yttras att något at Sydamerikas köttötverflöd i dess helhet ej kan komma ifråga att ötverföras till Europa, då man vet att försök skett dermed under många ar och att de till någon del lyckats. Då mycket fläsk töres till Europa från Norra Amerika, finnes icke något oötvervinnerligt hinder för hitförande af kött från Sydamerika i en eller annan form, såsom torkadt eller saltadt och rökadt o. 8. v. Vidare säges på 12:te sidan: UÄUlngen förståudig menniska lärer väl då betvifla att buljongen för oss eger ett vida större värde än qvarletvorna af köttet. Huru det nu än må vara med mitt förstånd, så erkänner jag öppet, att jag anser albuminaterna ega mer värde an buljongen, ehuru båda delarne blitva hvar lör sig ganska dåliga genom den Liebisska methoden för extraktberedningen. Då Liebig icke synes sätta något värde på sina motständares förstånd, så vill jag erinra om hans egna uttalanden om albuminateruas och köttextraktets värde såsom föda. I Licbigs chem. bref, öfversatta af Scheutz, yttras med afseende på albuminaternas stora vigt pag. 298 och 299: för såvidt begreppen daning, näring och närings-örmåga äro oskiljaktiga från det amve, hvars egenskaper och sammansättning menas med ordet Hvita, för så vidt äro blott de födoämmen äfven näringsmedel, hvilka innehålla Hvita eller något ämpe, som är tjenligt att förvandlas dertill. I köttmat finnes alltså ett af hutvudvilkoren för blodbelduingen tillhands i sjelfva muskeltråden. Och på sidan 378 yttras med afseende på buljongens och det utkokta köttets närande förmåga: Ingen af alla de organiska beståndsdelarne i köttsoppa utgör, så vidt rönen hittills räcka, någon beståndsdel i blodet; vi antaga att de kunua bidraga till återbildning af en muskel inom en lefvande kropp; men de kunna icke förvandlas till blodhvita eller blodtrådsämne. Lika litet kunna de anses såsom nödvändiga vilkor för matsmältningsförloppet eller narings örloppet, emedan mjölkoch växtföda ega fullkomlig näringslörmåga, utan att innehålla något ämne, som fullkomligt liknar dessa beståndsdelar. Man kan följaktligen ej påstå, att minskningen i köttets närande förmåga beror på afsöndringen af köttsaftens organiska beståndsdelar, och vi måste följaktligen söka grunden till denna företeelse hos köttsoppans eller köttsaftens eldfasta beståndsdelar. Sådana asigter uttalades förr af samme Liebig. invan det Liebigska köttextraktet ännu blitvit en handelsvara. De djupsinniga skäl, hvarmed Liebig jemte personliga invectiver under senaste år försökt tysta munnen på dem, som vågat betvifla köttextraktets törträfflighet, äro två. Det ena bvilar på extraktivämnenas nödvändighet för kroppens tonus och energi och deras väsendtlighet i köttdieten och deras förmåga att förvandla vegetabiliska albuminater till animala eller lika värdefulla ämnen. Det andra grundås derpå, att de albuminater, som fattas köttextraktet, för en ren obetydligket kunna erhållas ur växtriket, der de finnas i öfverflöd. Värdet af första satsen torde vara tillräckligt klart af det föregående. Här må endast tilläggas Liebigs ord pag. 14: Iugenting är säkrare än att växtalbuminater vid näringsprocessen spela alldeles samma roll som köttalbuminater, ty vi veta att hela samhällsklasser lefva endast af bröd och vegetabiliska näringsämnen, likasom ock att för en stor djurklass tödoämnena äro utesutande inskränkta till vegetabilier. Sanningen af den andra satsen synes ej vara betviflad, åtminstone vet jag mig ej hafva sett något tvifvel derom uttaladt, men vi skola nu granska den något närmare. För jemförelsens skull vill jag beräkna priset på albuminaterna i vauligt mindre fett kött, än Liebig för sin beräkning begagnat, men eljest vackert bentritt kött, hvilket hos oss i allmänhet erhålles för 33 öre skålpundet. Dessa 100 22. kött innehålla: 3 21. fett a 45 öre 8 3 El. extraktivämnen å 9: 60. 20,6 2. albuminater å 14 öre . Det bayerska (. är nära 32 procent, eller, för enkelhet i räkningen, 14:del större än det svenska. Jemföras nu Liebigs berakningar med mina, så synes, att priset å fettet är detsamma, men att jag begagnat det i Sverge gällande försäljningspriset å köttextraktet. 9,60 för svenskt eller 10,25 för engelskt 77, hvaremot Liebig beraknat ett bayerskt 7. — till 10: 12. Då Liebig bättre än andra här känner priset på extraktet, måste jag antaga de af honom begagnade priser fullt riktiga tör Bayern; och vill jag då endast anmärka, att samma vara i Sverge säljes till ;0: 25, då den enligt Liebigs prisuppgifter endast bort kosta 8: 20. Det af mig beråknade priset på köttalbuminaterna blef 14 öre för ett svenskt ff, eller ej fullt 19 öre tör ett bayerskt l. och således icke 83! ,, utan mindre an,14 deraf. Äfven om priset på köttet antages vara högre än det här gäller, t. ex. 37 öre, motsvarande ungefar det af Liebig uppgifna priset tör köttet, då benen frånräknas, så blir likväl detta oaktadt priset på albuminaterna ej mer än 33 öre pr svenskt il. och 44 öre eller omkring !, af Liebigs pris för ett bayerskt 44. Beräknas priset på albuminaterna i fisk, som säljes för mycket bättre pris än kött, så blir detta pris mycket mindre, och i förbigående vill jag påpeka, att då i detta land saltsjöfisk erhålles i stor mängd, och till ett ytterst lågt pris, jemfördt med kött, så borde sannolikt fiskkött-extrakt (af samma goda beskaffenhet. ehuruväl af något olika utseende med det Liebigska köttextraktet) kunna med stor ekonomisk fördel beredas, om man nemligen vill förderfva fiskens närande förmåga och endast kommå åt andras penningar. Jag ötvergår nu till beräkningen af priset på växtalbuminaterna, och börjar då med haeiemjöl. som af bästa sort antages kosta 2: 70 186. eller 13: 50 öre för 100 f., hvilket pris öf