Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1868, sida 2

UTRIKES. TYSKLAND. De danskt sinnade i Flensburg hafva visat ifliga sympatier för konung Carl XV på hans genomresa till Danmark. I förra förbundsfästningen Mainz, som nu hålles besatt af Preussarne, har det den 22 Juli i anledning af dervarande skyttars afresa till Wien kommit till starka demonstrationer och tumultariska uppträden emot preussiska militären. En stor menniskomassa hade samlat sig, för att ledsaga de afresande skyttarne till bangården, och gaf sina känslor luft i smädelser mot preussarne, stadens preussiskt sinnade representant i tullparlamentet o. s. v. Efter tågets afgång fortfor mängden att draga igenom gatorna och begynte slutligen att kasta sten på de preussiska soldaterna. Nu utsändes militärpatruller, som med fäld bajonett rensade gatorna och de offentliga platserna. Så vidt man känner, har dervid ingen menniska kommit till någon skada. ÖSTERRIKE. Nära liktidigt med ryktena om franska underhandlingar med granstaterna om en antipreussisk allians, har man börjat omtala en tillnärmelse mellan kabinetten i Wien och Berlin, hvartill Beust skulle hafva tagit första steget. I Berlin skulle man i början med misstroende hafva betraktat dessa tillnärmelseförsök, men sedermera ändrat tankar, då flera inflytelserika personer, deribland Moltke, uttalat sig för de österrikiska förslagen. För att visa sin uppriktighet skulle Beust hafva meddelat Preussen åtskilligt rörande sammankomsten i Salzburg, hvilket hade den verkan, att kabinettet i Berlin dragit sig tillbaka från Ryssland, likasom Beust vändt Frankrike ryggen, o. s. v. Dessa uppgifter äterfinnas i en wienerkorrespondens till engelska tidningen Pall-Mall-Gazette. Den meningen är emellertid mycket utbredd, att alltsammans är uppdiktadt för att väcka split och misstro emellan Österrike och Frankrike och tramställa kabinettet i Paris som isoleradt eller till och med förrådt af Österrike. Berlinerbladen betrakta ryktena om preussisk-österrikiska underhandlingar antingen som en dikt eller som ett försök att sondera allmänna opinionen. Kejsaren och hans familj hålla sig på afstånd från skyttefesten i Wien, hvilken erhållit prägeln af en demokratisk demonstration mot Preussen. General Möring, bekant för energi och bestämdhet, har blifvit guvernör i Triest, med både den civila och militära myndigheten i staden och dess distrikt. Anledningen härtill synes vara, att regeringen fruktar det italienska nationalpartiets agitationer i Triest. I början troddes det, att tumultet i nämnde stad stod i sammanhang med konkordat-ltagan och var en följd af befolkningens hat emot prestpartiet, som fått de slowenska bönderna i stadens distrikt på sin sida och uppeggat dem emot de liberala triestarne. Senare hafva emellertid wienerbladen kommit till den öfvertygelsen, att det italienska partiet, som är förherrskande i staden, anstiftat detta tumult för att skaffa den förhatade slowenska milisen ur vägen och sjelst bemäktiga sig vakttjensten i staden. ITALIEN. Från ilorens skrifves till , NationalZeitung i Berlin, att det är franska kabinettet, som förmått general Lamarmora att framkomma med sin bekanta interpellation och uppläsa den preussiska depeschen af den 17 Juni 1866, för att derienom väcka split och misstroende emeln U och Österrike. Detta låter mycket troligt, enär opartiskheten kräfver det erkännandet, att den preussiska depeschen hvarken till sorm eller innehåll har den förnärmande karakter, som herr Lamarmora påstår. Italienska pressen ogillar i allmänhet äfven hans beteende och klandrar det oberättigade i generalens beteende att för sin egen del lägga embargo på en statshandling, som icke var hans utan hela kabinettets tillhörighet. FRANKRIKE, Den populäraste man i Paris för dagen är Rochefort, hufvudredaktör för den nya ositionstidningen ,,La Lanterne. Regeringens åtgärd att stämma honom, för det han icke i sin tidning intagit ett beriktigande af inrikesministern, emedan detta beriktigande var så långt, act det skulle hafva tagit nära nog hela tidningens utrymme i anspråk, har öfverallt i Paris, men isynnerhet i Quartier Latin framkallat demonstrationer. Man lger i Rocheforts tidning följande för höga vederbörande förargerliga citationer: Om de årligen es folket utpressade skatterna användas på ett ofrukibar! sätt, t. ex. för att skapa onödiga våpenplatser, uppresa döda monumenter, midt i djupaste freden underhålla en armå. hvilken kostar mera än den som segrade vid Acterlitz, då blifva skatterna en tryc kande börda, otsuga landet och taga utar ot ojfva något i stöllet.t Louis Napo