Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1868, sida 1

Article Image
)NINGENS BOLAGS TKTUHERI.I A mot det preparerade plånet. Till dessa såkallade bigamiska tändstickor höra jemväl de verldsbekanta Jönköpingska fabrikaten, hvilka äfven begagnas mycket allmänt här i Danmark. Dessa stå alltså redan ett betydligt steg framför de äldre; men uppgiften var dermed ännu ej löst. Ty först sedan fosforn helt och hållet blifvit röjd ur vägen och de nya tändstickorna kunna antändas genom gnidning mot hvilken yta som heldst, har detta skett. Grosshandl. Greens uppfinning leder ett godt steg fram mot detta mål. Hans komposition är naturligtvis en patenthemlighet, men man vet, att en af hufvudbeståndsdelarne i hans blandning är undersvafvelsyrlig blyoxid. Stickorna doppas först i smält paraffin och derefter i tändsatsen. De äro att tillgå i olika sorter, mer och mindre lättantända, så att några kunna tändas hvar man önskar, medan man tillochmed kan trampa på andra utan att de fatta eld. Den Greenska tävriken ,Godthaab levererar för öfrigt äfven bdigamiska tändstickor, i likhet med Jönköpingsfabriken. Af hvilken stor betydelse denna uppfinning är, inses bäst deraf, att hr Green redan står i underhandling om att sälja sina patenter för Frankrike och England, att ett aktiebolag för närvarande bygger en fabrik i Hamburg, som skall exploitera patentet för Nordtyskland, och att det svenska patentet redan är försåldt till en svensk tändsticksfabrikant för 40,009 rår svenskt rmt. Uppe vid Arksutfjorden i Grönland har man under de sednare åren börjat bryta ett nytt mineral, som hittills endast funRNils på detta ena ställe i hela verlden, nemligea den såkallade Kryolithen eller ,Isstenen. Af detta mineral framställes efter en af kemie professorn Julius Thomsen angifven, serdeles sinnrik metod, soda, och et stör fabrik i Köpenhamn, äfvensom flera fabriker rundtomkring i Tyskland, England och Amerika, inrättade efter den köpenhamnska fabrikens mönster, arbeta med detta material. Men kryolithen innehåller bland sina beståndsdelar äfven aluminium, den nya metall, som redan nu spelar en betydlig roll och antagligen kommer att användas på ännu flera sätt. Genast från den tid, då mineralet upptäcktes, började man söka efter en metod till aluminiets framställande på ett billigt och beqvämt sätt, utan att detta dock ville lyckas, och först i år finnes utsigt härtill genom en af en fördrifven slesvigsk lärare, hr Krarup-Ilansen, angifven metod, som synes lofva serdeles godt. Jag hav sett prof såväl af metallen som af dess legering med koppar, den vigtiga aluminiumbronsen, som framställts af upptäckaren med de små. och ofullkomliga apparater, af hvilka han var i besittning, och dessa prof ha varit så tillfredsställande, att en af våra större fabrikanter tagit saken om hand samt beredt uppfinnaren plats och medel att anställa försöken i stort. För Danmark anknyter sig för öfrigt ett serskildt intresse vid dessa försök, ty det var Örsted, som år 1820 först angaf den metod, efter hvilken man ännu i denna dag sramställer aluminium af lerjorden, såvälsom alla de dermed beslägtade metaller. Det var väl också i erkännandet häraf, som den berömde tyske kemisten Fr. Wöbler sände örsted de första af honom framställda aluminiumkorn, hvilka ännu förvaras i en härvarande samling såsom en relik. En efter alla sakkunnigas omdöme serdeles rigtig uppfinning är en af kapten Clausen i förening med skeppsbyggmästaren Jensen från Helsingborg konstruerad upphalningsbädd för fartyg, på hvilken de tagit patent i Danmark, Sverge och Norge. På grund af, att den är billig att anlägga, j egnar den sig utan tvifvel isynnerhet för mindre skeppsvarf, der det är för dyrt att använda ångkraft, serdeles som den i jemförelse med den hittills använda upphalningsmetoden sparar arbetskraft och förekommer den starka slitningen på redskaperna. Den består väsentligen af tvenne delar: den egentliga bädden och upphalningsapparaten. Vid den första har företagits den förändring, att slädan, på hvilken fartyget upphalas, går på kulor, som löpa i jernspår, i stället för på rullar, hvarigenom gnidningsmotståndet blir betydligt mindre. Upphalningsapparaten bestär af en dubbelarmad vigtstång, förenad med ett vindspel. Härigenom ökas kraften så mycket, att 4 man äro i stånd att upphala ett fartyg på omkring 100 läster på bädden. Man är alltså på hvarje tid herre öfver den behöfliga arbetskraften. Mycket af hvad som måhända kunde vara af intresse och betydelse för den enskilde måste jag törbigå i denna korta öfverblick öfver ,Varmee scientifique, men innan jag slutar kan jag dock icke underlåta att omtala en af ryttmästaren v. Dirin uppfunnen förbättring af lokomotivet, hvilken antagligen kommer att få ett ofantligt stort inflytande på åkerbruket, fabriksdritten och befordringsväsendet, likasom på ångmaskinernas användande i allmänhet. Isynnerhet tror man sig med tillbjelp af denna uppfinning hafva nått det länge eftertraktade målet att kunna använda lokomotiver utan skenor på blotta vägarne och på fälten. Den af ryttmäst. Däring uppfunna ,,Dampavler är nemligen mycket mindre och lättare än den hittills begagnade ångpannan, framför hvilken den dessutom har det stora företrädet, att den tål en långt större spänning och ej kan sprängas. Genom begagnandet af denna appa

31 juli 1868, sida 1

Thumbnail