Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1868, sida 3

Den föreslagna jernbanan Uddevalla— Fredrikshald. Enär en jernvägsanläggning mellan Uddevalla och Fredrikshald blifvit så på allvar ifrågasatt, att länets IIushällningssällskap beslutat påkosta en detaljerad undersökning af denna bana från förstnämnde stad till riksgränsen, förmoda vi det vara af intresse för länets innevånare att erfara, huru denna sak betraktas af våra bröder på andra sidan Kölen, och meddela således ur norska , Morgenbladet af den 20 dennes: Chefen för norska inrikes-departementet har föredragit följande: Genom kongl. resolution af den 16 Sept. sistlidet år blef departementet bemyndigadt att låta anställa en generel terrängsundersökning för belysande af frågan om linie för en jernvägsanläggning emellan Kristiania och riksgränsen i riktning af staden Uddevalla samt de ungefärliga kostnaderna vid en sådan anläggning. I det departementet nu, efter derom inkomna framställningar, ämnar anhålla om bestämmelse för, att en del af denna. sträckning, emellan Fredrikshald och svenska gränsen, göres till föremål för mera detaljerade undersökningar med hänsyn till jernvägsanläggning, bör man först meddela följande upplysningar angående resultatet af den förberedande undersökning, som rnvägsdirektören har låtit företagas af ingeniörlöjtnant Segelcke. Emellan Kristiania och Fredrikshald kan blifva fråga om 2:ne hutvudriktningar, en vestlig, i när heten af kusten, och en östlig, genom de inre landtdistrikterna, hvilka sträckningar åtskiljas från hvarandra genom de mycket kuperade trakterna Haaböl, Vaaler, Spydeberg och Skiptvedt. LSjtnant Segelcke anmärker, att om man har afseende på en aflagsnare framtid. skulle det antagligen blifva fråga om jernvägsförbindelse med hufvudstaden genom båda dessa hufvudbanor. på så sätt, att man finge en hufvudlinie från Kristiania, hvilken från en punkt i Aaseller Krogstad delade sig i tvenne armar, en vestlig om Hälen och Moss, och en östlig genom Askim, Eidsberg och Rakkestad, hvilka återigen sammanstötte vid Sarpsborg, hvarifrån den enkla hufvudlinien förde vidare till Fredrikshald och gränsen, medan en arm längs Glommens högra strand förband Fredriksstads törstad med sammanstötspunkten vid Sarpsborg. Hvilkendera at de tvenne bufvudriktningarne det än i en närmare framtid må blifva frågan om att sätta i verket, så antager dock löjtnant S., att vid traceringen bör göras afseende på en framtida utveckling i antydd riktning, enär terrängen i flera riktningar erbjuder alternativer, hvilkas val kan blifva af betydelse för kommande tillslutningar. Enligt denna åsigt anser han nödvändigt, att närmare undersökningar i begge hufvudriktningarne böra förutgå för bearhetande i detalj af den bana emellan Kristiania och Fredrikshald, som man under den närmare framtiden kommer att bestämma sig för, medan resultaterna i detta hänseende, enligt hans förmenande, skola vara utan inflytande på trågan om förbindelsen emellan denna stad och Sverge. Vid undersökningarne hafva dessa olika bufvud