Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1868, sida 2

IIterna till 379 mul, således 27 mul. mindre än inkomsterna. Det är således icke längre utsigt till någon snar afbetalning af statsskulden, med mindre man skaffar nya utvägar dertill. Detta har äfven blifvit försökt på många sätt, dels genom att nedsätta utI gifterna, isynnerhet dem till armeen och lottan, som nu kosta ofantligt, i proportion till storleken, dels genom att försälja en del öfverflödiga krigsskepp, dels genom att förändra skattesystemet eller förändra sjelfva statsskulden. Med afseende på skatteväsendet hade kongressens begge hus genomgått och till en del antagit en fullständig lag om den inre direkta beskattningen, som upphäfde alla afgifter på den inre tillverkningen, endast med undantag af spirituosa, tobak, stenolja och några andra föremål, och som samtidigt gjorde en betydlig inskränkning i presidentens makt genom att ställa alla skatte-embetsmännen under ett eget departement, som gjordes oberoende af honom. Men denna lag mötte motstånd hos flera af kongressens skickligaste finansmän, för att icke I tala om finansministern, emedan den föreislagna lagen genast skulle medföra en mycket betydlig underbalans; och då det nu t. o. m. visade sig, att såväl utsom insörseln aftog betydligt under loppet af årets första tre månader emot i fjol, samt att inkomstskatten likaledes starkt nedgick, torde man icke komma att antaga denna ilag. I dess ställe inlemnades ett mindre I omfattande förslag till lag, genom hvilket skatten på whisky nedsättes till 14, emedan man derigenom hoppas undgå de stora underslef, som begås mot statskassan. Husruvida nu detta förslag kan komma till stånd under fdenna session eller skall blifva ajourneradt till December, likasom tull-lagen och den stora inre skattelagen, lär ännu svårt att säga. Saken är nemligen dep, att det är en väsendtlig strid , mellan de östra och vestra staternas besolkningar och representanter; de förra, som företrädesvis äro jordbrukare och friI handelsmän, vilja hafva tullnedsättningar samtidigt med och svarande emot nedsåttningarne i den inre beskattningen, under det de sednare, som hylla prohibitivsystemet, endast önska de sistnämnda nedsättningarne och vilja betäcka den derigenom uppkomna bristen genom nya förhöjningar atr tullsatserna. En ombildning af skatteesystemet är emellertid af högsta nöden; tv här likasom annorstädes har prohibitivsystemet icke endast skadat handeln, utan fven den inre tillverkningen, och medfört såväl en genom konstlade medel tillkommen dyrhet, som ett högst olika tryck på de särskilda förvärfsgrenarne. Flera af dem ha gått osantligt tillbaka, såsom t. ex. skeppsbyggeriet; ja, det kan nu bära sig att låta trycka böcker i Eugland och importera dem, trots den höga tullen, framför att trycka dem inom landet. En grundlig diskussion och en allvarsam ombildning förhindras af de politiska tvisterna, emedan republikanerna i vestern icke genom tullfrägans väckande vilja åstadkomma splittring inom partiet, som måste stå enigt gentemot presidenten. En liknande oenighet mellan de östra och vestra staterna, som förefinnes angående beskattningsförhållandena, gör sig äfven gällande med afseende på statsskulden. Representanterna från vestern, såväl republikaner som demokrater, samt några ultra-radikala i östern önska nemligen statsskulden afbetald i pappersmynt, hvilket efter den nuvarande kursen skulle medföra en nedsättning med 27, och de åberopa som skäl, att skulden blef gjord, under det pappersmyntet var lagligt liqvidationsmedel, samt att långifvarne således icke skola lida någon förlust. Resten af republikanerna i kongressen samt en stor mängd af det demokratiska partiet i östern fordra deremot betalning i guld, för hvilket äfven presidenten Johnson och hans statssekreterare Mac Culloch flera gånger uttalat sig. Flera yrkanden om statsskuldens förminskning hafva blifvit gjorda under innevarande session. Så föreslogs att tillåta de enskilda staterna att beskatta de nuvarande statspapperen, för att göra egarne villigare till en konvertering med en ränta af 5 Z (nu mest 6 x), i det den nya skulden skulle vara skattefri; men detta förslag förkastades af senaten. Sedan ha Butler och några med honom förbundna radikala föreslagit, att finansutskottet skulle affatta. ett förslag till beskattning af räntan med 10 x, och detta antogs provisoriskt af representanternas hus med stor majoritet, men afslogs af utskottet. Slutligen har senaten antagit en lag, enligt hvilken en massa nya obligationer skola utgifvas med 5, 4!, och 4 Zz ränta i guld, som skola inlösas efter 20, 30 och 40 års förlopp, likaledes i guld; senom dem skall efterhand hela statsskullen med 6 få ränta inlösas, under det en )estämd årlig summa skall användas till äntans erläggande och kapitalets afbetalling. Från Washington meddelas, att de ralikala vidtagit en ny åtgärd för att tillörsäkra sig segren vid presidentvalet. senaten har nemligen antagit ett lagförslag, om utesluter alla de förra rebellstaterna rån delaktighet i valet, med undantag af lem, som genom rekonstruktionslagen fått illträde till kongressen. Det är visserlien blott fyra stater, som på detta sätt lisva beröfvade sin valrätt, men möjligen kulle just de kunna gifva utslaget, efterom demokrater och radikala synas vara ngefär lika starka i nordstaterna. ul oc fel mi ni! så pr