Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1868, sida 2

denna petitron. Men annu mera karakteristiskt är, att ingen enda af regeringens ! målsmän yttrade sig för Seineprefekten.l. skejsaren säges ännu icke hafva uppgisvit Iplanen att till förmån för baron Haussmann supprätta en minister för Paris. Denna misnistr skulle träda i stället för ministeren kför det kejserliga huset, och äfven omfatta steatern och de sköna konsterna. i ENGLAND. . IIuru allvarsamt de konservativa taga den fförestående valstriden bevisas af en uppmaning till en bekant konservativ tidningsredaktör Smith att i valdistriktet Westminster uppträda som motkandidat till Stuart Mill. mbjudningen är undertecksuad af premierministern, inrikesministern, krigsministern, skattkammarkanslern, mera än 60 andra parlamentsmedlemmar samt öfver 2,000 af de gamla och 1,000 af de nya valmännen i distriktet. Herr Smith, som led nederlag vid det sednaste valet, har mottagit kandidaturen. Å Irland säges man ånyo hafva kommit på spåren en agitation för att bringa nytt lif i det seniska oväsendet. En vapenbutik i Cork har åter blifvit plundrad. Visitationen af från Amerika till Irland ankommande personer sker med ökad stränghet, och flera hafva blifvit arresterade såsom misstänkta för att samla vapen. Stirling Cayne, en af Englands mest omtyckte lustspelsförfattare, har aflidit d. 20 dennes, 65 år gammal. ITALIEN. I Florens har utkommit en brochyr, som söker att rättfärdiga general Lamarmoras interpellation angående den preussiska generalstabsberättelsen öfver det sednaste kriget i Venetien och gendrifva det tadel, som deremot blifvit yttradt. Den i hvarje fall af generalen inspirerade skriften talar först om slaget vid Custozza och påstår, att Lamarmora dervidlag handlat som en klok! och försigtig öfverbefälhafvare och icke bör göras ansvarig för de begångna felen. Andra punkten handlar om armbens långa overksamhet efter slaget vid Custozza och det 12:dagars stilleståndet af öfverbefälhafvaren vid Torre Mulimberti. Man har sagt, att Lamarmora under denna paus stått under fransyskt inflytande och fördenskull hvarken uppfyllt de preussiska förväntningarno eller ministåren Ricasolis afsigter. General Bizxio har redan i Januari! 1567 i parlamentet yttrat, att orsaken, hvarföre armten icke gaf sig i strid, be-II rodde på en påtryckning från den utländ5 ska politik, som Italien då var underkaik stad. Brochy:en påstår nu, att denna overksamhet icke hade sin grund i poitiska or-i saker, och det heter i slutet, att, om ge-, 8 neral Lamarmora ännu en gång skulle öfI vertaga ett sådant öfverbefäl, skulle detta ij! endast kunna ske under sådane vilkor, vatt 5 detta öfverbefäl vore annorlunda organi-A seradt, än det olyckligtvis under 1866 årss fälttåg var. r RUMÄNIEN. IK Från Bukbarest telegraserades den 20;2 dennes till ,,Nordd. allg. Jeit.: ,,En agi-I1 tation gifver sig tillkänna bland de bul-!t garer, som kommit till Rumänien för att a söka arbete vid jernvägsbyggnaderna eller 5 hos jordbrukarne. Dessa bulgarer hafva t blötsligen begifvit sig hem, och 100 af 5 dem hafva samlat sig vid Pietrochaue, ä som tillhör furst Stirbey, och rott öfver 5 till en gent emot detta ställe liggande ö i Donau, dit en af furstens arrendatorer, d som är i samband med dem, sändt kistor d med vapen. Försedda med dessa vapen rs drogo derefter buigarerna tillbaka öfver a Donau på ett större fartyg. Rumäniska P regeringen blef genast underrättad härom. f. En undersökning är i gång, Donaustranli den bevakas och både de civila och milift tära autoriteterna ha fått order att förd hindra alla företag af det omnämnda sla-tt get. , Nordd. allg. Åeit. yttrar med an-S! ledning häraf: ,Furst Stirbey är en fram-g stående medlem af det wallachiska bojarpartiet, och ovilkorligen måste man göra 0 sig den frågan, huruvida denna, synbarli-Seir gen mot Turkiet riktade agitation icke v. blifvit företagen för att bereda svårigheR ter åt den rumäniska regeringen. Den P nyligen skedda upplösningen af den rumäul! niska senaten och ministeren Galesco-St Bratianos sträfvanden att genom nya val k. fullständigt undantränga bojarpartiet hafva fö naturligtvis väckt förbittring hos detta!r mm mm VGA — ——— — — — —26 ot IM — — — Nn AA —— — parti, och det är derföre helt naturligt, uatt bojarerna tillgripa förtviflade åtgär-d. der. 10 SERBIEN. re En komitå är bildad för upprättande afsm en minnesstod åt furst Mikael. fo AMERIKA. k Vid sidan af de politiska striderna i Förenta Staterna iutager unionens finand. siella ställning ett mycket framstående rum, äfvensom den dermed nära förbundna frågan om folkets ekonomiska utveckd. ling. Intet folk i verl len har under lope pet af så få år (de fyra åren under inbördes ses kriget) gjort en så ofantlig statsskuld — n den steg från 90 mill. till 2,900 mill. dol) lars — men icke heller har något folk så da allvarsamt tagit ihop med afbetalningen hi deraf och derföre ålagt sig så tryckande sk bördor. I medio afår 1865 var den — som sk sagdt — nära 2,900 mill. dollars, således hära 41 af den engelska statsskulden, och deraf voro omkring 700 millioner antingen egentliga papperspengar utan ränta . k. greenbachs-) eller åtskilliga slags a editbevis, till en del med mycket hög 5 ränta. Deremot voro endast för 1.200 millioner ränteliqviderna utfästade i guld. e Redan den 1 Januari 1866 hade skulden sS 22 a AN NR de