Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1868, sida 2

hans svenske reskamrat. — Prisbelöningar. De vid pariserutställningen på Norge sallne prisbelöningarne, tillsammans omkring 100, äro nu ankomna från Frankrike till centralkomitåen i Krisstiania. Såsom det säges, skola medaljer och diplomer tilldelas utställarne under H. M:t konungens förestående vistelse i Kristiania. . I Göteborg den 25 Juli För någon tid tillbaka anförde vi, hurusom Göteb.-Post:s Stockholms-korrespondent, Göran, anställt en förarglig efterräkning med åtskilliga ledamöter af andra kammaren, derföre att de uppburit högre reseersättingar än de bort upptaga, då de dels rest den dyrare vägen, pr jeruväg, ehuru de kunnat gå med ångbåt, dels, hvad värre Lv id L I ll ePA Pe PP FT — I — är, uppburit resekostnaden för den dyrare vägen, oaktadt de rest den billigare. Det är det sednare, som är det egentligen klandervärda, oaktadt de statens tjenstemän, som hafva att följa resereglementet, under alla förhållanden måste beräkna sin reseersättning efter den billigare vägen. Det inträffade, att af de riksdagsmän, som, sannolikt af oförstånd, handlat på detta klandervärda vis, tillhörde de fleste, dock ej alla, dets. k. vlandtaaannapartiet-, soch så vändes saken alldeles obehörigi sderhän, att hr öoran, som visat sig ej vara någon vän af detta s. k. parti, verkI ställt efterräkningen, blott för att komma åt sde beskedlige landtmännen, något hvartill stramställningen dock ej gaf någon annan anledning än möjligen den, att korrespond. sansäåg en sådan misshushållning med stastens medel vara företrädesvis komprometterande för dem, som orda så mycket om husbållsaktighet med det allmännas medel. Bland de riksdagsmän, som blifvit uppstagna på detta syndaregister, var äfven hr Emil Key, ehuru hans namn icke blef nämdt . saf oss, i det referat vi gjorde af hr Görans framställning, i det vi antogo att något missförstand här måste ägt rum. I . Upplysning lemnades också derom, att sherr Key verkligen rest den dyrare väg, hvarför han uppburit kostnadsersättning, i joch hade ej heller korrespondenten uppgifvit att han det icke gjort. Men under fortc satta forskningar i ämnet, bar hr Göran kommit att uppdaga ett annat sakförhälande, som synes oss vara för Key mera komprometterande. i . Denne ärade representant var nemligen inkallad till ledamot i den af regeringen nedsatta komit för utredande af vissa för1 hållanden rörande indelningsverket, och har såsom sådan uppburit dels dagtraktamente t såväl i egenskap af komittledamot som t 8 j l 1 1 : I I I I riksdagsman, dels respengar utöfver hvad y som honom rätteligen tillkommit, det förra likväl endast beräknadt för de dagar, då komitn haft sammanträden. Hvad G.-P:ns brefskrifvare i denna del anfört har framkallat ett beriktigande af hr Key, hvilket åter föranledt en ny ut-j veckling af saken från bretskrifvarens sida. Då saken är af icke ringa vigt för den offentliga moralen återgifva vi hvad de båda c vedersakarne yttrat rörande det faktiska. utaf det omtvistade ämnet. Hr Key anförde i Dagl. Alleh:a: c Säåsom komiteledamot var jag berättigad till e ersättning för bortoch hemresan. Dessa skulle 8 beräknas efter annan grund än för riksdagsmän, 1 och deraf härflöt törst och främst skilnaden i beloppen för de båda reserakningarna. Dernäst har. jag icke, såsom hr Göran påstår, beräknat dessa l för en och samma resa, utan för hvar sin, före1 tagen på olika tider och på uppgifvet sätt, samt föranledda, den ena af komiten, den andra af riksdagen. Räkningen för den förra skrefs och inlemnades i December, för den sednare i Maj, men s detta har hr G. noga undvikit att nämna. Han 1 säger i stället: ,,Hvad nu specielt hr Key betraffar, så upptager hans såsom riksdagsman till riksgäldskontoret ingifna hemfärdsräkning 43 rdr 50 öre, I och hans såsom komiteledamot till armåförvalt-!r ningen ingifna reseräkning 95 rdr 67 öre. Han! har således debiterat staten med 139 rdr 17 öre h, för en resa från hufvudstaden till hemmet. Jag for emellertid upp till komitn i medio af Oktober och reste hem, under trenne dagars förfärligt snöyrväder samt under deraf orsakade hinder, till julafton. Hr G. räknar naturligtvis icke denna vädliga hemfärd för någon resa alls, utan insinuerar: att jag icke skulle varit berättigad till ersättning, emedan komitens arbeten icke voro afslutade; men hade den behöft företagas, om Jjagir icke varit komiteledamot, och hade jag annars varit nödsakad att fara upp igen efter blott 11 veckas vistande hemma? — Till ersättning för enV hemresa från komiten var jag alltid berättigad, s när denna skett är likgiltigt, hufvudsak är här, f om den verkligen egt rum och om den varit enkom föranledd af komittgöromålen, och så är förhålt 8 S —— landet. k Jag frågar dessutom hvarje opartisk och rättta tänkande: b När det blott berodde på oss sjelfva att ajournera komiten vid riksdagens slut och fara hem på5 någon tid, hvilket väl icke kunde klandras efter 7Å månaders nästan oafbruten bortovaro, samt deref-m ter komma tillbaka och fortsätta komitkarbetet, h månne man, om så skett, kunnat ifrågasätta vår rätt till reseersättning hem, först såsom riksdagsmän, och sedermera såsom komitåledamöter? När vi i stället blott ajournerat oss de förut-al nämnda dagarne vid Jul, skulle det vara just denna te arbetsflit som betog oss rätt att få ersättning för få hemresan då? När det vidlyftiga komitänppdraget fullgjorts på k jemförelsevis ovanligt kort tid, är icke derigenom ki en vida större besparing beredd åt statsverket? sl Såsom bevis slutligen, att dylika komiteuppdrag kunna medföra kostnader, som icke återfinnas i s ledamöternas reseräkningar, tillåter jag mig ansl föra: att jag och de två andra ledamöterna af anli dra kammaren, Sven Nilsson och Bälter Sven Ersson, i och för sammanjemkning om möjligt till en ie gemensam reservation, och på hvilken jag hoppas J både statsverket samt rustoch rothållare skola hafva åtskilligt att vinna, vid komitens upplösning tr öfverenskommo att i Augusti åter sammanträffa i Stockholm och arbeta tillsammans, denna gäng vi utan någon ersättning, hvarken för resa upp och lU ned eller för vistandet på stället. bi Då Dagl. Alleh:a vägrat hr Göran att s! få i tidningen belysa detta beriktigande, snhar denne i G.-P. meddelat följande när-Ah. mare utredning at saken: fi I afseende på behörigheten i hr Keys åtgärd att uppbära hemfärdskostnad både såsom riksdags-se man och såsom komiteledamot, anför han, att hemto färden i den sistnämnde egenskapen företogs i December månad förlidet år. se Men hade komiten då fullgjort sitt uppdrag och m af ordföranden blifvit upplöst, aftackad och hempå förlofvad? Nej, så var icke förhållandet. Komitän slutade sitt arbete först den 27 Maj, sedan inom b densamma en liflig strid förts och votering måst bå anställas derom, huruvida komitkarbetet skulle till Si nämnde dag bestämdt vara afslutadt, hvilket hrr Vi Key, Sven Nilsson och Bälter Sven Ersson ifrigt nå motsatte sig. Hade komiten, såsom hr Key antyder, ajournerat sig (vid Jultiden) och derom gjort anmälan af hos K. M:t, hvilket i dylika fall är vanligt? Nej, oc komiten hade icke ajournerat sig; hr Keys uppgift fö lerom är osann. Bevis derpå erfordras! Naturt igtvis; det skall anföras. I komitens protokoll st för den 7 December ) förekommer under 1 folfä jande: 2 V. ordföranden anmälte, det flera af komitens de ledamöter för honom tillkännagifvit sin önskan att I —