Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1868, sida 2

Ursäkta, att här är så skräpigt, men mar får hålla i med arbetet både natt och dag, fö att kunna förtjena till födan åt pojkvaskern och sig, helst som det händer inte så sällan, att mar får inte ut pengarne, man har att fordra, hu hårdt det än kniper, och det, fast man tvättar för rigtigt fint folk. Ebba smålog och såg på Alma, men hon sade till madam Lundquist: Hur är det med den lille? Jag har vari rigtigt orolig för honom, men jag kunde inte omma hit i går. Madam tror väl inte, att benet är brutet? tillade hon med blicken fästad på en iten tarflig, men temligen snygg bädd, der offret ör Lindenstråles vrede låg och lungt betraktade de båda eleganta damerna. Åhjo, Gudskelof, doktorn säger, att inte något sådant är med i spelet, utan att pojken kan vara kry och kurant om ett par veckor. Han kan också gerna ligga der han ligger utan att ge sig, ty det lär inte göra vidare ondt numer, men han är ändå liksom i misshumör, för att han inte kan komma ut till skolan med kamraterna, kanänka. Han är då en riktig läsvurm; det är dagsens sanning. Hvad vill du bli, min lille gosse, när du blir stor? frågade Ebba. o, jag vill först läsa alla böcker i verlden, och så vill jag bli skolmästare i Maria, sade gossen med emfas. Du är ärelysten du, sade Ebba hjertligt skrattande, ,,fast det ser eget ut, att du nöjer dig med en folkskollärareplats, då du förutsätter dig ha läst alla böcker i verlden. Vet du, min lille gosse, hade du det gjort, skulle du läst mycken iselhet och många osånningar.g IForts.)