Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juli 1868, sida 1

visan dil enkStockholmsbilder. (Från redaktionens korrespondent). Stockholms Släjdskola. — Teknologiska institutet. Att beskrifva Slöjdskolan i Stockholm, är detsamma som att tala om ett nytt utvecklingsskede för vår yrkesbildning. Det är ett utaf de mest glädjande tidens tecken, med fästadt afseende derjemte å de numera i snart sagdt hvarje stad uppstående arbetsföreningarne — att skolor som denna finnas och omfattas såsom nu är fallet af just denna klass, hvilken tillförene ej varit i tillfälle att tillgodogöra sig af kunskapens frukter. Härigenom är möjiggjordt för arbetets barn att, sedan de slutat undervisningen i elementaroch folkskolorna, få fortsätta att inhemta de domar, som numera äro oundgängligen nödvändiga för att dana dem till skickliga arbetare och nyttiga medborgare. Det uppvexande slägtet, som således handledes in på arbetets fält, erhåller så den allminna bildning, hvilken tiden ovilkorligen fordrar utaf hvarje medborgare, som vill göra sin röst gällande, då landets stora frågor komma till algörande. Derföre kan man också med skäl säga, att uti dessa af såväl regeringsmakten som kommunerna upprättade institutioner Sverges arbetareförenin; hafva det bästa och säkraste stöd för sitt framtida bestånd. : Slöjdskolan i Stockholm har i sin mån väsentligen bidragit till det förädlingsarbete, som i sednare tiden varit förherskande inom yrkesbildningen uti vårt land. Ty denna skola har under sin ännu ej mångåriga tillvaro uträttat ganska mycket, och de mest talande bevis härför ligga såväl i Sverges uppträdande å de stora verldsexpositionerna i London och Paris, som nu sednast vid den Nordiska utställningen af Industrialster i Sverges husvudstad. Min afsigt är nu ej att inlåta mig uti vidare ordande härom, då dessa sakförhållanden äro allt för väl kända. Jag vill endast korteligen redogöra för Slöjdskolans uppkomst och utveckling, då häraf framgår hurusom denna institution väl förtjenar det framstående rum inom Europas läroanstalter af samma slag, som den nu iutager. Ett sjerdedels sekel är ännu ej förgånget sedan första frågan om en handtverksskolas inrättande i Stockholm först väcktes af artisten N. M. Mandelgren. Detta förslag uppmärksammades, och lyckades hr M. med sig förena, i och för undervisningens bedrifvande, frihandst snickaremästarne Wallerius, Rambach och C. Berlien samt ornamentsbildhuggaren C. Ahlborn. Efter det hr Mandelgren ingättmed en skrifvelse till akademien för de fria konsterna om lokals erhållande uti akademien för en söndags-ritskola för handtverkare, hvilken begäran genast bifölls och vann största deltagande, öppnades skolan i Oktober 1844. Undervisningen pågick derefter hvarje Söndag och omfattade liniealritning, perspektivritning, kning och modellering. Under sde 4 första qvartalerna besöktes skolan saf i medeltal 40 elever. Qvartalsafgiften var till en början 4 rdr 50 öre, men nedplats der nu hotel Rydberg är bel sattes slutligen till 3 rdr. Skolans årliga inkomst uppgick blott till 6 å 700 rdr. För att i någon mån understödja den unga anstalten togs den om hand at Svenska Slöjdföreningen, stiftad i Oktober 1845, med ändamäl att verka för de inhemska slöjdernas och konstflitens bästa. Såsom Svenska Slöjdföreningens Söndags och Attonskola öppnades den år 1846, till en början i förra lokalen med ett antal af 100 lärjungar och mot en qvartalsafgift af 1 rdr 50 öre, men flyttades sedan, först till Kastenhoff, samma t, och derefter till Rådhuset, der behöfliga lägenneter hyresfritt fingo begagnas. Inkomsterna, som erlades af lärjungarne, samt ledamöternas årsalgifter utgjorde då tillsammans 2,900 rdr. Skolan utvecklade sig år efter år; lärjungeantalet tilltog; lokalen utvidgades alltmer; undervisningen utsträcktes till tid; iäroämnen och l. (ten, äfvensom undervismingsmater ökades, allt i mån al småningom ökade tillgangar. Så erhöll skolan, förutom till en del hyresfri lokal, af staden är 1848 1,800 rdr kontant, samt aret derpå det första årsanslaget af statsmedel, 3,000 rår, hvilket belopp tid efter annan ytterligare höjdes. Sålunda uppnådde skolan den tidpunkt, då vid ett allmänt sammanträde år 1858 inom Svenska Slöjdföreningen, fråga väcktes, att, för betryggande af skolans framtid, ölverlemna henne åt staten. Denna fråga blef löst den 23 September 1859, jemt 15 år efter skolans första stiftelse, eller sedan den något mer än 13 skolår stått under Svenska Slöjdföreningens våra. Uti 6 ärs tid var skolan inrymd uti Brunkebergs hotell, hvarifrån den flyttades först till den lokal vid Mäster Samuelsgatan, der Sigfrid Flodins boktryckeri för närv. är, och derifrån år 1867 till sin nuvarande lokal, det ståtliga palatset wid ofvannämnda gata och uti brilket jag nu har nöjet att införa mina läsare. Genom denna, storartade byggnad, med des sökta anordningar, har , Svenska Slöjdskolan, som anstalten numera kallas, blifvit den mest fulländade institution i sitt slag, af dem som finnas ej blott i Europa, utan äfven i Amerika. Sjelfva byggnaden är uppförd efter planritningen at öfverste Stål, sedan programmet upps kremändaren i samråd med lära: teknats af artis byggnadsarbetet aförtrodd Cgmästaren Ranuqvisie ander ledwng af öfverinteudo. ÖÄÖ Då jag första gången besokte denna skola, var terminen ännu icko afslutad. Jag hade då dilllälle att vid min vandring genom de olika skolafdelningarne se huru man här förstått att inrätta allt, från det största till det minsta, såväl för undervisningens som ordningens befrämjande, på ingen har Samse ett sätt, som tyckes lemna intet örrigt att önska. Terminsafslutningen, som försiggick under min härvaro, gaf mig tillfälle att vid de då framställda och ull publikens betraktande framlagda arbetena, som utförts af eleverna, se till hvilken hög grad undervisningen blifvit uppdrifven. Ännu mera glädjande var det ati förnimma at eleverna 1. 1 a -. — — 1