Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1868, sida 1

som lärer vara ganska ringa i förhållande med hvad, som är fallet vid andra dylika inrättningar. Den första grundpenning till byggandet af denna inrättning erhölls genom subsskription och utgjorde 76,969 rdr. Efter i det sjelfva huset uppförts och inredning samt inventarier inköpts utgjorde behållningen endast 10,474 rdr, en summa, som igenom årliga bidrag och donationer ökats under första decenniet till 110,797 rdr, hvilken summa anstalten egde vid 1863 års slut. I sammanhang härmed står en förening ; för barnasjukvård, hvars ledamöter utgöras af dem, som tecknat sig för årliga ji bidrag, och utgöres styrelsen af 12 damer och 2:ne herrar. Som bevis på det inflytande barnsjukhuset haft under sin tillvaro förtjenar j anföras, att bland de svårigheter, som emotsågos vid företagets början, var först, att endast den i djupaste fattigdom förssjunkna modren skulle vilja lemna ifrån sig sitt barn till främmande vård, och att moderskärleken hos henne skulle vara så ringa, att hon ej skulle återfordra barnet, sedan det blifvit till helsan återstäldt. Dessa farhågor hafva dock visat sig ej hafva någon grund, åtminstone de sednastre åren. Orsaken härtill är det förtroendesom anstalten vunnit sör den ömma vård, som egnats barnen. Erfarenheten har gifvit vid handen, att såväl den fattiga modren, som den under mindre tryckande omständigheter lefvande, lika ofta sökt hjelp för sitt sjuka barn, och styrelSen vitsordar det fattigdomen, ja äfven den djupaste fattigdom, högst sällan utesluter moderskärleken eller förringar den känsla, som sammanbinder modren med barnet. Modren besöker i allmänhet, så ofta hennes knappa tid tillåter, sitt sjuka barn. Vi säga tarväl åt sjukhusets läkare, men innan vi gå, betrakta vi uti direktionsrummet porträttet af drottning Lovisa, en drottniug ej minst inom välgörenhetens verld; på motsatta sidan synes porträttet af inrättningen störste befrämjare professor M. Huss. Vi behöfva ej gå många steg, innan vi beträda tröskeln till en annan till utseendet helt enkel och anspråkslös välgörenhetsinrättning, äfven upprättad och stående under välvilliga qvinnors vård och tillsyn, neml. Kungsholms församlings ,Barnkrubba-, bestående af tvenne rum, der endast de små hviloställena å golfvet samt leksalarne erinra om ändamålet med rummens begagnande. Hit kunna nemligen mödrar, som under dagen äro ute på arbete, få inlemna sina barn, der dessa få föda och tillsyn. För matkokningen nyttjas här de nyligen inventerade Dahlska kokapparaterna, som visat sig vara serdeles lämpliga. Denna barnkrubba står under fröken G. von Döbelns uppsigt. Hvarje moder, som för sitt barn vill ha inträde uti barnkrubban, måste först utaf ordningsmannen i distriktet få ett intyg, att hon är ordentlig och arbetssam samt i behof af hjelpen. Omkring 1,000 barn ha här månadtligen emottagits, och då inom öfriga församlingar i Stockholm finnas likartade inrättningar, inses lättligen, hvilken tillökning af arbetstid, som derigenom vinnes för mödrarne. Vi styra nu kosan tillbaka öfver Kungsholmsbron och begifva oss till Norr, der vi aflägga en visit i , Tysta skolan, hvilken här, liksom den liknande i Göteborg, har att tacka en enskildt persons ihärdighet för sin uppkomst, ehuru sedermera den frikostiga enskilda gifmildheten betryggat skolans utveckling och bestånd. Då nyssnämnde inrättning nyligen varit både afbildad i Ny Illustrerad Tidning och beskrifven af en bättre penna än min och således helt visst är bekant för många af mina läsare, vill jag ej taga uppmärksamhet derför vidare i anspråk. I stället gå vi till ett större nybygge, som ligger uti en täck och vacker trädgårdsanläggning. Vi läsa ofvanför ingången ,,Stadsmissionens barnhem, och vi inträda uti boningsrum, skolsalar, verkstäder, kök och ekonomiafdelningar, der man öfver alla dörrar och å väggarne anbringat längre