Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1868, sida 1

och utfördt, och som förf. på sitt vanliga vackra och utan akademisk stelhet synnerligen vårdade språk afslutar sålunda: , Ett nytt slägte har vuxit upp, sedan begge gingo bort, men än lefva deras verk, än lefver tacksamheten hos de folk, som de fröjdat och gagnat, som de upplyst och stärkt. Det första, som möter främlingens blick, då han landstiger i Danmarks sköna hutvudstad, är bilden af landets störste skald. Förevigad i bronzen står äfven Tegner utmed det Lundagård, han älskat och besjungit, och blickar än mot den främmande strand, som han ryckt så nära vår egen, och från hvilken han en gång förnam ,de beslägtade toner, som klingade Sundet utöfver, och hvilka ingåfvo honom lust och kraft att uppstämma en sång, som sedan klingande gick tillbaka öfver Sundet för att med sina tonvågor utbreda sig öfver en verld. Skriften innehåller äfven några korta, men värdefulla upplysningar om universitetsförhållandena under det flydda århundradet. Men — hvad är detta! Solen dalar redan, och ,,hemvägen är lång; jag måste ännu i afton öfver Sundet från Helsingör; der finnas ,Bokar äfven i Skåne, vid Ringsjöns vackra stränder och annorstädes, som bestämdt vänta på mig. Alltså: Afsted! Dock dessförinnan ännu ett godt, gladt och bjertligt tack till eder alla, gamla och unga, höga och låga, kända och okända, ett tack, som, ehuru jag icke har uppdrag eller rätt att så ofullständigt tolka det å andras än egna vägnar, jag är säker, högre eller tystare genljuder från alla festdeltagarne. från alla landsändar, ett tack till eder alla, som lemnat så rika och värdefulla bidrag till våra minnesalbum från Luudagårds och Carolinas tre, oförgätliga dagar — efterklangerna inberäknade! Ett varmt famntag till eder alla — ,,under Boken