Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1868, sida 3

Telegram. BERLIN d. 3 Juli. Nordd. allz. Zeit. meddelar, att kapten kinderling fått i uppdrag att åt nordtyska förbundet förskaffa en marinstation vid en hamn i Costarica. Belgrad. Skuptschinan har proklamerat Milan obrenovitseb till furste af Serbien. Fursten, eskorterad från Topschider af kavalleri, mottogs af skuptschinan med stormande bifallsrop och yttrade: ,,Ehuru ännu ung, skola alla mina krafter användas för att göra folket lyckligt Vid den trupprevy, som sedan följde, mottogs fursten med ofantligt jubel. Det regentskap, som föreslagits af staden Belgrads deputerade, amogs euhälligt af skuptschinan; detta regentskap består af: hrigsministern Klaznarae, kistie (förut gesandt i Paris) och senatorn Gavriacoric. Shuptschinan bestämde likaledes enhälligt ciillistan till samma belopp som hittills. I dag skola ministrar utses, BERLIN den 3 Juli. Paris. Till svar på det af Thiers i går hållna talet, har finansministern i dag uti lagstiftande församlingen yttsat, att han sallsöljde trenne mål, nemllgen: att erkänna sakernas verkliga ställning; att höra gada råd, samt att bekämpa öfrerdrifter och villfarelser. Situatienens svårigheter hafva uppstått — så heter det vidare — till följd af en mängd tilldragelser under de sednaste tvenne åren. Det gifves två vägar för fredens upprätthållande: allmän afväpning, eller att afväpna i samma proportion, som andra makter. Frankrike kan omöjligt med lugn åse de öfriga makternas rustningar. Alla Frankrikes anst:ängningar i militäriskt afseende skul!e likväl förblifva utan verkan, om sinanse nas ställning vore oiills:edsställande. Magne bestrider derefter, att ett desicit af 300 millioner skall uppstå under året 1869, rarnar mot pessimistiska åsjgter och uttrycker det framtiden skall vara kejsarens regering, tacksam för de resultater, som blifvit landet tillförsikrade genom det stora verket att oaflå ligt sramskrida på arbetets bana. Thiers fordrar rättighet att genmäla finansministerns tal. Ollivier klandrar sinansministerns optimism samt obeslutsamheten hos en regering, som avilkorligen borde bekänna sin militära politik.