Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1868, sida 3

kättegangsoch Polissaker. Rådhusrätten. NVijkunderska forfalskninhsmålet. I går för — togs, såsom förut är nämndt, ransakning i detta mål vid rädhusrätteus afdelning för brottmål. De at Wijkander förfalskade lånebandlingar, som belånats harstades och hvilka företeddes vid dagens törhör, bestodo af 14 reverser, 7 vexlar och 1 kassakreditiv, tillsammans lydande å ett belopp af 268,070 rdr och 200,000 francs. Af dem hade varit belånade: Hos Skandinaviska Kredit-aktiebolaget: 1 revers, 3 vexlar och 1 kassakreditiv å tillsammans 38.820 rår. — Enskilda banken i Göteborg: 2 reverser och 2 vexlar, tillsammans 35,450 rdr. Riksbankens lånekontor i Göteberg: 3 reverser och 2 vexlar, tillsammans 27, S00 rdr. C. Meyer: 1 revers 4 200. 000 trancs. hvarå 120,000 francs äro dragna, (belånad hos Trivulzi, Hollander Å Co i Paris). J. A. Kjellberg Söner: 1 revers å 50,000 rår såsom säkerhet för ett förlagslån, hvilket till största delen dock är liqvideradt genom lemnadt stångjern. A. Fröding Co: 1 revers å 50,000 rdr, likaledes såsom säkerhet för förlagslån, hvaraf dock endast 36,000 rdr äro lyftade. L. Nyström Co: 1 revers å 25,000 rdr såsom säkerhet för förlagslån, till en del betaldt genom levereradt stångjern. P. Welin: 1 revers å 15,000 rdr, belånad för 10.000 rår. W. Röhss Co: 1 dito å 12,000 rdr, belånad för 10.000 rdr. C. G. Kihlman: 1 dito å 8,000 rdr. Fr. dorchimont: 1 dito å 6,000 rdr. Den tilltalade, som på begäran tillåtits att begagna sina egna kläder, infördes från cellen i den af en mängd abörare fyllda sessionssalen. Sedan ordföranden, rådman Dickman, uppläst de från Frebro ankomna handlingar i målet, framlemnades de förenämnde lånehandlingarne och visades Wijkander en i sender. Alla erkändes vara, till större eller mindre del, förfalskade. Tillfrågad om hvilka personer hade skrifvit borgensoch vittnesmeningarne å de olika reverserna — å de falska handlingarne kunna nemligen flera olika stiar särskiljas — svarade W., att han ej med säkerhet kunde erinra sig hvilken person som skrifvit kontexten till en viss revers, men att än den ene, än den andre af brukspersonalen gjort det på hans befallning. Alla borgensnamn och största delen af vittuenas namn hade han sjelf skritvit. Några af dessa voro fingerade, andra åter efterapade. På tillfrågan af Enskilda bankens ombud, v. häradsh. Th. Berger, huru han fått det sigill, som sanns under namnet Adlercreutz, på reversen å 12,000 rdr, och hvilken ätt det tillhörde, svarade W., sedan han närmare betraktat detsamma, att sigillet var Creutziska vapnet och tillhörde hans hustru, som är född Creutz. Angående garantihandlingen, som lemnats i bolagets namn för krediten hos Trivulzi, Hollander Co, gjorde hr Meyers ombud v. häradsh. F. Almen den fråga, om icke de handlingar, som lemnats då krediten togs, voro äkta, och om ej vid omsättningen af lånet, de handlingar, som nu visades, istället lemnats, enär han trodde sig veta att andra namn hade funnits å de förstnämuda. Härpå genmälte W. att han ville påminna sig, att de först lemnade handlingarne voro äkta; bestämdt kunde han dock ej säga det. At Lånekontorets ombud, v. haradsh. C. F. Jacohsson, med hvilken hrr Berger och Pbilipsson 5 le sig. gjordes den tramstallping till dont; arande disponeaten at Ölsboda bruksbolag, brukspatron A. J. Laander, mäfte inkallas för att argifva svaromål! om huru mycket at forfalskningarne kommit bolagit till godo. Den af W. i hans bekännelse gjorda uppgiften om de summor. som borde påföras bolaget, ansåg hr J.