Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1868, sida 2

Kalmar. Finland. En rysk propellerkanonbåt, förd af marinlöjtnanten Grenqvist, har den 18 Juni omkring kl. 8 på aftonen gått i qvaf efter att hafva stött uppå några klippref nära Björkö. Nämnde kanonängbåt, säger H. D., var på väg bit till Helsingiors. Den tillhörde kommenderingen för hydrografiska mätningar i Östersjön och förde derföre med sig hit, utom egen besättning (1 officer, 3 underofficerare och 26 man), 6 officerare vid styrmanskåren, 2 underofficerare och 26 man, samt bogserade en jernbarkass, lastad med 10,000 pud kol och fyra månaders proviant för 50 man. En del af besättningen räddade sig på hvalbåten samt medförde underrättelsen till Wiborg, hvars kommendant icke kunde anskaffa någon ångbåt till att rädda chefen och den öfriga besättning, hvilka qvarblifvit ombord på kanonbåten, som öfverspolades af sjöar, så att de knappt kunde hålla sig fast. En af de räddare officerarne telegraferade då följande dags afton till Kronstadt, derifrån ångf. , Olof afsändes för att lemna assistens. Om denna tilldragelse meddelas följande detaljer: Kanonångslupen ,Schalun, som hade den omnämnda jernbarkassen i släptåg, fick den ena bogserlinan afsliten under den starka stormen och sjögången, med den påföljd att linan snodde sig kring propellern, hvilken härigenom blef overksam och gjorde kanonbåten redlös. Barkassen lösgjorde sig genast och drefs af vinden utan ringaste olägenheter in i en skyddad vik, der ankaret fälldes. Lyckligtvis var hela sjömatningskommandot ombord på barkassen samt led derföre intet af skeppsbrottet. Men den redlösa kanonbäten med sin besättning drets emot några klippref, der den fastnade. Efter några slag af vågorna. söndersplittrades och sjönk den. En del af besattningen jemte en styrmansofficer lyckades rädda sig i båten. Men chefen, löjtnant Grenqvist, och det öfriga manskapet blefvo qvar på det lyckligtvis på lågt vatten sjunkna vraket, medan de våldsammaste bränningar slogo öfver dem. Stranden var emellertid icke långt aflägsen, hvarföre de beslöto söka simmande uppnå den, helst ingen hjelp under den häftiga stormen kunde af Björkö kustboers små båtar lemnas dem. Sist öfvergafs vraket af löjtnant Grenqvist och hans närmaste man, hvilka utmattade och nakna lyckades nå stranden. De som påklädda kastat sig i vågorna drunknade. — Finlands författningssamling N:o 21 för innev. år innehåller H. K. M:ts förordning om indragning från 1869 af kämnersrätter, lagmansrätter och riddarsynerätt, samt ändring och upphäfvande af åtskilliga lagens rum rörande rättegångsordningen och vissa domstolars organisation. — En af 1808 års krigare, Gustaf Schöneman, har den 24 Mars aflidit i Wiitasaari, i en ålder af 76 år. Som sjuttonårig yngling deltog han i de häftigaste bataljer i det sista finska kriget. Vid Lintulaks stod han för första gången i elden, i sin broder, fältväbel Bror Schönemans kompani. Då denneiKokkonevafäktningen stupade, anförde S. såsom korporal kompaniet i alla strider i Österbotten och deltog äfven i slaget vid Juutas. Efter krigets slut återvände han till sin hemort, Wiitasaari, der han varit bosatt intill sin död. Wiitasaari indelta kompani följde i full uniform den aflidne till hans sista hviloplats. — Violinisten J. Lindberg har i dessa dagar antagit engagement vid Nya teatern i Stockholm. — Kejsaren har såsom vedermäle af sitt välbehag i anledning af de medborliga förtjenster, bonden August MäkiPeska, från Ruovesi socken, ådagalagt ej mindre i egenskap af talman för bondeståndet under sednaste landtdag, än ock vid vården om de fattige i nämnde socken, skänkt Mäki-Peska tvåtusen mark ifrån H. M. finska handkassa. — Kostnaderna för det till minne af kejsarens besök i lägret å Parola malm år 1863 derstädes uppresta monument skola, enligt Tamp. San., stiga till 31,903 mark 93 penni, hvilka skulle betäckas genom årliga uttaxeringar af indelta militärens officerare. Af denna summa ännu obetalda 22,393 mark hoppas man kunna betäcka genom att få dertill använda besparingarne från indelta militärens ekonomi, men derjemte hafva de i landet qvarblifvande officerare uppmanats att lemna årliga bidrag från de dem tillfallande pensionerna. Hämäläinen tror si kunna tillägga, att monumentet likväl ko— Föra er tll Ungern, till byn, der PP. 1. — 2 nm 1 1 .