Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1868, sida 2

på hotelser från den ena sidan eller lockelser från den andra, Om I icke viljen bevara denna sjelfständighet, utan helt enkelt mottaga och registrera hved som diskuteras af underhuset, så vore det bättre att alldeles icke existera än att lefva i ett sådant slafveri. Jag betviflar emellertid ej, att I skolen behandla denna sak i öfverensstämmelse med Edra samveten samt förkasta en sörhastad åtgärd, hvilken underhuset erbjuder oss att antaga. I skolen härigenom gifva landet tillfälle att uppriktigt tacka Gud för, att det har ett öfverhus., ja, tacka himlen för, att öfverhusets fasthet räddat nationen från oberäkneliga olyckor. I ett bref från London af den 26 Juni till ,, Köln. 2eit. heter det om den föregående dagens parlamentsmöten: Öfverhuset var i går på aftonen samladt tills kl. 12 1 och underhuset tills kl. 2. 2. Referaterna om begge mötena fylla 31 tätt tryckta spalter i Limes-. Örverhusets möte hade i närvaro a! en mängd damer i full aftontoilett, och af en del herrar, som tagit plats både inom och utom skrankorna, fått utseende af en talrikt besökt soir. I korridorerna väntade hundra als personer tills långt på natten tillfälle att slippa in, och på den fria platsen derutanför höllo hundratals ekipager för att hemta sina egare. Hela Westminsters närmaste omgifning fick derigenom en förnäm och liflig pregel; något särdeles lif förspordes ej, hvarken ute på gatan eller inne i salen. Herrar lorder at högern och venstern gjorde endast hvad de ansågo för sin pligt. Personliga utfall, sådane som endast alltför ofta förekommir i underhusets debatter om de irländska angelågenheterna, undvekos här med mycken omsorg och de andliga lorder, som hade ordet, nemliger erkebiskopen af Canterbury och biskopen af London, sträfvade, vid sin argumentering mot afskaffandet af den irländska statskyrkan, att undvika allt, som kunde hafva utseerde af intolerans mot den katolska kyrkan. Så upptogo förhandlingarne en stor del af natten och skola troligen taga ännu många aftnar i anspråk, hvarefter de helt säkert skola sluta med en omröstning till förmån för re: geringen. De fremlingar. som tillfälligtvis uppe hålla sig i London, kunna skatta sig lyckliga, ty det gifves icke ofta tillfälle att se ett starkt be sökt, lysande och någorlunda lifligt möte i öfver huset. — -— ——