Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1868, sida 2

taterna först utnämna delegerade till de tora partikonventer, vid hvilka kandidaerna uppställas. Detta har — såsom bekant — redan skett från de radikales sida vid konventet i Chicago, der Ulysses Grant enhälligt blef proklamerad som partiets kandidat. I det demokratiska lägret synes man blifvit enig om att uppställa öfverdomaren Chase, och — som vi förut sett — har han yttrat sig benägen att mottaga valet. Den 4 dennes har det demokratiska konventet i Newyork sitt möte, och här skall saken i alla fall definitift blifva afgjord. Af en skrifvelse från Washington af den 13 Juni synes, att demokraternas val intill för kort tid sedan varit tvifvelaktigt, enär partiet vacklade mellan de 3 kandidaterna Chase, general Hancoch och deputeraden Hendriks från Indiana Öfverdomaren Chases politiska program innehålles i följande 7 punkter: ,,1. Det tillkommer de enskilda staterna att be stämma, under hvilka vilkor rösträtter kall utöfvas; likväl är den allmänna röstttens införande i sydstaterna en oafvislig nödvändighet. 2. Kongressen har icke rättighet att hålla de f. d. konfedererade staterna utanför unionen och begår er våldshandling genom att så handla. 3 Prompt betalning af statsskulden i klin gande mynt, på det statsobligationern: ånyo måtte kunna få samma värde son guldet. 4. I fredstid bör ingen krigsrätts domstol tillåtas. 5. Sydstaterna skola kabinettet representeras på samma sät som nordstaterna. 6. Domstolarnes obe roende af kongressen bör upprätthållas 7. Presidenten har rättighet att benåd: f. d. rebeller och återgifva dem sina po litiska rättigheter. Kongressen får ej in skränka denna benådningsrätt, enär dett: skulle vara en usurpation. Den end: punkt, i hvilken det radikala och det de mokratiska programmet öfverensstämmer är statsskuldens betalning i guld. I de sednaste underrättelserna frå Mexiko öfver Newyork talas alltjemt on revolutionära företag mot Juaree. De ynes vara alldeles otvifvelaktigt, att et vidtomfattande uppror utbrutit. Enligt et telegram från Newyork lärer Puebla, näs största staden i republiken, och hvars in tagande en gåug kostade fransmännen s mycket blod, redan vara i insurgenterna händer. I spetsen för dem säges st Aureliano Rivero, och till honom lära 1 andra generaler och öfverstar, hvariblan Ximenes, Mandes och Negrite, hafva sluti sig. Likaledes lärer Santa Annas par hafva öfvergått till insurgenterna. Enlig ett meddelande till ,,Ind. belge har gene ral Rivero i spetsen för 1,200 man gjoil ett försök att fånga Juarez i Chapultepe (Maximilians f. d. slott), men presidente lyckades undkomma till hufvudstaden.