Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1868, sida 2

värja minst sex steg bort och gaf honom blixtsnabbt en stöt i bröstet och en i armen. Sekundanterna skyndade fram; blodet flödade ymnigt, men ingen af blessyrerna syntes lifsfarlig. — Ni har ej önskat döda honom, hviskade en af sekundanterna till Trelauney — Åh, svarade Trelauney på samma sätt, han är förlorad. Hvar och en uppsteg i sin vagn, åtföljd af sina vittnen. Sedan läkaren förbundit musulmannen, ansåg han som sin pligt att följa honom hem. På aftonen berättade tidningarne om denna duell, men utsatte endast de stridandes initialer. Först i Antwerpen erfor Kodom monseigneurs duell. Bankiren hade knappt lyckats befria baronessan de Remeney, förrän han begaf sig till Antwerpen, åtföljd af Wanda och Marianne de Fer. De anlände till hotel de Europe klockan nio på aftonen. RManda tycktes sorgsen. — Hvad fattas er? frågade Kodom henne. — Dystra aningar. — Barnsligheter! utbrast bankiren. — Spelet är vunnet. — Jag är trött, återtog Wanda med en suck. — Jag tänker stundom på att lemna gamla verlden och fly till någon aflägsen del af Amerika, till en vildmark med stora träd, för att gömma mig der. I detta ögonblick hördes hemska tjut på hotellets gård. (Forts.)