Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1868, sida 2

Monseigneur spelade lansquenet. — Jag håller sextiotusen francs! sade han. — Bank, svarade Trelauney plötsligt. Monseigneur bleknade då han hörde denna röst, som alltid-hade varit olycksbringande för honom. Han vände två kort och utropade: — Ni har förlorat! — Se här sextiotusen francs, sade Trelauney och kastade en bundt banknoter på bordet. — Jag betalar först, — men jag tillägger att ni har spelat falskt. En allmän rörelse uppstod bland de närmarande. Nonseigneur stötte tillbaka sin stol och störtade fram till Trelauney — Har jag spelat falskt? utropade han med sammanbitna tänder. Är det någon annan här än ni, som vågar yttra en dylik anklagelse? Ingen svarade. — Nå väl, sade Trelauney, dessa herrar hafva således ej märkt det. — Ni skall stå mig till svars för denna -skymf. — Tielauney svarade lugnt: — J g ämnade just föreslå er det. Derefter tillade han: — Om d t endast hade funnits två v.ttnen för den sak jag tillvitat er, skulle jag hafva vägrat er den äran att korsa er värja med mig, men emedan jag är den ende, som märkt er behändighet, vill jag bifalla er önskan. Sekundanter blef, öfverenskom att följande morrskv en, vid