Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1868, sida 3

mäårmaste stalle, M. Blandade ämnen. Luthers minnesvård i Worms. Den 24, 25 och 26 Juni skall den minnesvård af Luther, som nyligen blifvit upprest, högtidligt invigas. Inbjudningar till denna sest hafva blifvit utsända ill de protestantiska kyrkorna i Europa. Man påminner dem om denna högtids betydelse för alla protestantiska stater och kyrkor. ,,De hafva sändt ina gåtvor till uppresande af den nämnda minnesvärden och borde deltaga i firandet af den stora reformatorns hågkomst på den plats, der han aflade sin offentliga trosbekannelse. Monumentet, modelleradt och till stor del utfördt af E. Rietschel, under loppet af 12 år (från 1856—68) står på en fyrkantig platform af granit, upphöjd några steg öfver marken och 40 fot i fyrkant. En at sidorna är öppen, för att gifva tillgång till det inre. På de tre andra sidorna är ett stängsel af granit, prydt med de skulpterade vapnen af de 24 förnämsta stader, som hafva kämpat och lidit för reformationens sak. I de tyrå hörnen, på massiva stentärningar, stå bronsstatyer af kurfursten Fredrik den Vise, Philip, landtarefve af Hessen, Philip Melanchton och Johan Reuchlin. Emellan desse mäns statyer ser man äfven allegoriska figurer, som föreställa städerna Augsburg, Magdeburg och Speyer. Det egentliga monumentet står midt uti den nyss beskrifna ramen. Det utgöres af 4 kolossala statyer, ställda på hvar sin granitfot af 16 fots höjd, förenade med hvarandra medelst en kons fullt arbetad balustrad. Dessa statyer framställa retormationens fyra förelöpare: fransmannen Petrus Waldus, engelsmannen John Wiclef, böhmaren Johan Huss och italienaren Hieronymus Savonarola. Det heia är beherrskadt och så att säga krönt af Luthers kolosssala gestalt, som öfvergär alla de andra med en höjd af 161 fot. Statyernas piedestaler äro prydda med porträtter i medaljonger af reformationens förnämsta kämpar och inskrifter, som påminna om några at Luthers märkvärdigaste yttranden i sina samtal och skrifter. De summor, som blifvit samlade för att bekosta denna storartade minnesvård, uppgå till omkring 360,000 francs. Arbetet anses at stort vårde i konstnärligt hänseende. — Den 25 Juni skall det aftäckas och offentligen öfverlemnas till egendom åt staden Worms. Komitåen för högtiden, i förening med öfverkonsistorium i Darmstadt, bar till predikanter under högtidsdagarne valt. flera af Tysklands utmärkte andlige talare. Reformationens sånger skola framför monumentet uppstämmas i väldiga körer, ledda af Tysklands koralsällskaper, och testen skall slutas med ett stort oratorium, Paulus af Mendelsohn. Ett misslyckadt försök. Lördagen den 13 dennes ankom till Säfsjö jernvägsstation en bonde, som hos stationens tjenstemän anhöll att få medfölja det på attonen nedgående snälltåget till Alvestad; men som hans kassa icke medgaf en färd i 2:dra-klass vagn på snälltåg, erbjöd han sig att gerna åka i fängvagn eller hundkup6. Detta kunde naturligtvis icke beviljas, och bonden aflägsnade sig då, i det han med ett illparigt leende förklarade, att han ,,ändå skulle medÄ. En stund derester kommer en dräng, anställd hos en af platsens köpmän, dragande med en kärra, hvarpå låg ett sockerfastage, med begäran att detsamma skulle som ilgods afsändas till Wexjö med första snalltåg. På sastagets lock stod skrifvet följande adress: ,,Till förste stationskarlen i Wexjö; att öppnas genast vid framkomsten. Vägningen måste likväl ske i godsmagasinet och dit drogs nu fastaget öfver stock och sten i flygande fart, men befanns vara för tungt att som ilgods kunna afgå, hvarföre vederbörande tjenstemän befallde att fastaget skulle rullas bort i magasinets ena hörn och förblifva der stående tills Måndagens ordinarie tåg afgick. Denna order var knappt uttalåd, förrän med ett brak fastagets bottnar brista, det rullar omkring, man hör oväsen och mummel i dess inre, och slutligen kommer tramkrypande vår förut omtalade bonde, men nu, skamflat, sönderskafd och nära rådbråkad, lomade han sin väg, likväl först efter att ordentligt hafva betalt drängen, som dragit ned honom till stationen. Ur en antecknares samlingar. Till kuriositeterna i litteraturen höra onekligen Elis Schröderheims Campio-skrifter, hvilka, såsom skrifna för en liten krets af umgänges-vänner, äro mycket sällsynta. Anledningen dertill var Campiospelet, som nyligen kommit i mode och blifvit riktadt med några förbättringar eller variationer af en notarie Olof Malmgren, hvilken derför hedrades med titeln: Inventor. Hans namnsdag d. 29 Juli 1756 högtidlighölls på Jerfva med uppförandet af Campios Seger öfver Lotto. (octav 16 sidor, utan ort och år) parodi i en akt af Gustaf Wasa. Kort derefter utfördes ämnet vidlyftigare under titel Gustava Gök Lustig Tragedi I Tre Acter. (octav 44 sidor, utan ort och år), hvilken enligt tradition lär hafva blifvit uppförd på hofvet. Båda dessa blefvo icke då tryckta, men utgåfvos 1850 i en helt liten upplaga af 15 och 18 ex, Till följande nyår trycktes nu en Campio Almanacha För Året 1787. Utgifven af Cosmographiska Sällskapet. Exempl. kostar en Bet på åtta Flugor. Stockholm, Tryckt i år. Duodes 38 sidor; är tryckt på Kongl. Tryckeriet. Sjelfva almanachan Är tagen ur den vänliga kalendern och hopfogad med den nya texten, hvarför pagineringen börjar först med 28. Som planche är för hvar månad insatt en af Campio-figurerna samt de två högsta nummerkorten; alla försedda med skrifna verser, hemtade ur Gustafva Gök och andra theaterstycken. Almanachan börjar med en Tiderakain, från diverse märkliga händelser, och en lista på ,Campios framfarne namnkunnigaste Spelare. Efter kalendern förekomma ,De förnämsta spelande Husen i Europa (Hornsgatan, Operan, Jakobsberg, etc.), Chur-Spelare, Matadorer, Contoret, Academien etc. samt till slut: ,,Betar från Flugor till alla sorter mynt. Af detta ytterst sällsynta skämt lät hofrättsrådet Gör. Schröderheim, en beundrare af brodrens. snille, år 1799 trycka en ny upplaga hos Deleen, i allt lika den förra, hvarifrån hon dock lätt skiljes derigenom, att almanachsbladen äro tagna ur kalendern för det året; på titeln förekommer här dessutom en på moln hvilande engel. Ätven denna upplaga är mycket sällsynt; en variant deraf finnes med tryckta verser under Compiokorten i stället för skrifna, förmodligen endast i ett enda exemplar, som var boktryckarens eget. Malmgrens följande namnsdag firades med en ny skrist: : Theser under Inventors beklagansvärda frånvaro pröfvade uti Campio-Collegio Olofsmässo-dagen d. 29 Julii 1787. Upsala, Tryckte hos Directeuren Johan Edman. Octav 13 (16) sidor. Utom det speciela intresset för Campio-sällskapet höjes deras komiska kraft deraf, att de bilda en fullständig parodi på le vid denna tid florerande theserna i Skytteanska kollegiet, så mycket mer i ögonen fallande, som det yttre skicket i afseende på stilar m. m.l EE — Statens Jernvägstrafiks I:sta, 2