diskussion behandlade, hvårjemte en Ior fiskerifarkoster särskildt anordnad kappsegling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda näringskälla det ofta är, har detsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna näring, i jemförelse med andra inom vårt land, gjort föga framsteg och ännu befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt. Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de etora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på andra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kännedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. I För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfälle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskeriutställningar, som bittills hållits i Amsterdam, Åalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse, hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket, de deraf inhemtat, har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållningssällskap beslutat föranstalta en dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för amålet vidtaga erforderliga åtgärder. ed anledning häraf får alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom detta och det angränsande Hallands län, som äfven vid södra kusten af Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver bronz, större och mindre premiebelopp samt ,,mentions honorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier för deras tillverkning, samt allt annat, som till fiskets bedrifvande hörer. Andtra klassen fiskeriprodukter af alla slag. f Tredje klassen fiskodlingsföremål, modeller, skrifter, sjökartor m. m., som till fiskerinäringens befrämjande kan anses nyttigt. Vilkor för belöning i 1:sta klassen äro: att pris Bnnes åsatt hvarje föremål, som år till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pris; i 2:dra klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; i 3:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af mötets bestyrelse och 3 af mötets medlemmar. För ordnandet af kappseglingen, äfvensom dermed sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förJlandena lämpliga åtgärder. GERHARD von YHLEN, Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G. E. Bundsen. Benj. G. Mollän. G. J. Sundberg. Otto Loenbom. Rob:t Nordvall. M. Bacxlin. Tnor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. Frågor, som komma att afhandlas under mötet. 1. Åro assurans-föreningar af redskap och farkoster nyttiga för fiskrarne? Om så är, huru åstadkomma sådana? 2. Hvilka fel begås vid behandling af den Bobuslänska Bankfisken, och buru införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Banksisket 4. Hvarföro begagras Garnsisket så litet i Bohuslän, och hvilken erfarenhet har man om detta fiskesätt, jemfördt med kroklisket? 5. Hvilka åtgärder böra vidtagas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af lIandek med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk? 6. Hvarföre rökes icke sill och annan fisk i större mängd hos oss, då sådan behandling är vanlig på andra ställen, och huru befrämja denna beredning? 7. Har man någon erfarenhet af fisks bevarende uti is och om handel dermed? och buru åvägabringa en sådan i större utsträckning? 8. Hvarföre saltberedes icke Skarpsill (Brissling) bärstädes, då denna beredning brukas i Norge och der lönar sig? Ä 9. Evilka förslag kunoa framställas för befrämjande af Sillfisket i gränsvattnet mot Norge och i al mänhet för de samfäldt bedrifna fiskerierna, med särskildt fästadt afseende på mellanrikslagens tör dem menliga beslämmelser? 10. Har man någon erfarenhet om bättre fiskredskap eller om nya för oss obekanta såängstmetoder, och byka böra i sådant fall föreslås till antagande? 11. Hvad erfarenbet har man af den uti Kongl. Moj:ts nådiga kungörelse af den 10 Mars 18835 föreskrifna fredningstiden och af bestämmelserna för flummeroch Ostronfisket? 12. Hvilket resultat at Ostronodling kan anföras och buru uppmuntra till en bättre vård af Ostrongrunden? 13. Hvilka fel viatåda våra nu brukliga fiskerifarkoster, och huru befrämja byggandet af fullt lämpliga sådana? 14. Aoses Konsumtionsföreningar eller bolag för inköp af lifsförnödenbeter nyltiga för de Bohuslänsle siskaze-Sambällena, och huru åvägabringa sådana? 15. Kan det löna sig att till gödningsämne tillvarataga och bereda det fiskaffall och annan spillning, som samlas på fisklägena, och på hvad sätt bör detta ske? 16. Finnes något godkändt medel att förekomma den skada, sem anställes af skeppsmasken? 17. Huru kan man införa en bäure vård om Laxfiskerierna och befrämja Laxodlingen. 18. Kan uppfödande af Hummer och bafsfisk uti vårt land betala den kostnad, som derpå nedlägges, och hvilka svårigheter möta för införandet af denna industri? (7388). sta Thorsdag den 18 dennes, kl. TA f m hållaoc aovaman mad olovaerna