SLLRBIEN. Tvister om tronföljden synas redan hafva utbrutit; åtminstone berättas från Paris, att icke mindre än tre partier göra hvarandra rangen stridig. Det ena vill hafva furst Mikaels unge nevö på tronen; det andra partiet vill att Karageorgowice dynasti (som regerade från 1839 till 1858, men måste lemna plats för Milosch, furst Mikaels far) åter skall öfvertaga regeringen; ett tredje parti slutligen önskar den unge furst Nikolaus af Montenegro på tronen, för att på detta sätt inleda en realunion mellan Montenegro och Serbien. Den sistnämnda planen antages likväl skola möta stark opposition från Turkiets och stormakternas sida. I Paris sysselsätter man sig mycket med den serbiska frågan om tronföljden och dess möjliga inflytande på förhållandena i Orienten. Milan Obrenowicz (den skjutne furstens nevö) har den 13 dennes tillika med de förnämsta serber, som uppehålla sig i Paris, skyndsamt afrest till Belgrad, der hans parti synes genast vilja utropa honom till regent. Den officiella serbiska tidningen, Widowdan, beskyller Alexander Karageorgowicz för att vara den egentlige upphofsmannen till mordet, men förklarar tilllika, att mördaren aldrig skall komma att bära Serbiens krona. Serbien hotas således af allvarsamma förvecklingar.