Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1868, sida 2

österrikiska representationen skulle afstå från den åtgärd, som nu blifvit vidtagen. Då denna förhoppning ej blifvit uppfylld, iro alla de officiösa såsom organer för d nas missnöje — eniga om at ven öfver de beslut, rent ut, att Österri den är förbi på den naden. Enligt ,Ind sig för närvarande d liga i saken intresse för att protestera m i sagde afseende; det synes utsigt för, att dessa energiskt understödd Neue freie Presse för d skrifver: ,Det är ic Napoleon har rest organerna i Paris — e franska kreditorerbryta stafsom blifvit fattade af ksrådets medlemmar. ,,France förklarar kes kredit för framtifranska penningmarkep. belge uppehålla eputerade från åtskilrade sällskaper i Wien ot det fattade beslutet t. o. m. vara protester skola blifva a af regeringen. en 10 dennes ke sannolikt, att prins ill Wien i något offijelt ärende, eller med någon särskild mison; deremot är det afgjordt, att han så mycket som möjligt söker sondera terränn. De få timmar, prinsen om dagen har ver från de officiösa besöken, festmåltider 0. s. v. begagnar han till samtal med sterrikes ledande statsmän, serdeles med rikskanslern Beust som representant för det tyska elementet, grefve Julius Andrassy som representant för Ungern och jordbruksministern Potocki som representant för det polska elementet. Dessutom intresserar sig prinsen mycket lifligt för umgänge med de högsta österrikiska genceralerna. Han lärer således hafva uttalat önskan om attsammanträffa med fältmarskalkerna Gablenz och Romenius, om icke i Wien, åtminstone på sin resa till Orienen. (omenius är högste befålhafvare i Siebenbärgen, Gablenz i Kroatien). ITALIEN. Man väntar att kronprinsen och kronprinsessan om kort tid skola företaga en resa till Tyskland, troligen till Ems eller Goblenz. Det länge emtalade ek liet skall nu, som det heter, sammankalas i Rom till den 8 September 1869. I kallelsebullan tillkännagifves, att tillträde ill konciliet icke skulle vara förvägradt biskoparne af de grekiska och amerikanska kyrkorna, ,ifall de ville afstå från sina kätterier och återvända till den romerskkatholska kyrkan. Troligen skola de nämnde biskoparne likväl finna detta entrepris alltför högt. FRANKRIKE. IIofvet förflyttades den 9 dennes till Fontainebleau. Kejsaren, kejsarinnan och den kejserlige prinsen reste till Lyon-bangården, der de mottogos af prefekterna och andra autoriteter. I kejsarens sällskap befann sig storfurstinnan Maria af Ryssland. Efter hvad , Köln. Zeit. tror sig veta, lära de fortfarande oenigheterna i de ministeriella kretsarne hafva väckt missbelätenhet hos kejsaren, hvarföre han före sin afresa förmanat dem att lefva i bättre örhållande med hvarandra. Kejsaren ätöljdes bland annat af Seineprekten IIaussman, med hvilken han skulle öfverlägga om åtskilliga vattenledningsarbeten. Det heter, att kejsaren, efter att hafpa tillragt Juni månad i Fontainebleau, troligen skall tillbringa Juli månad i Plombieres. Det berättas än vidare, att prins Napoleon å sin resa står i omedelbar korrespondens med kejsaren i ett särskildt chifferspråk. Det är bekant, att regeringen i lagstifande församlingen förelagt förslag om anslag af 100 millioner till förbättrande af vicnalvägarne (motsvarande våra häradsvägar). Utan tvifvel är detta en krok, utlagd för att fånga landtbefolkningen vid de förestående valen, samt att soulagera lensamma för den utvidgade konskriptionskyldigheten. Diskussionen i frågan är redan i gång i lagstiftande församlingen, ler oppositionen påstår regeringens förslag vara 1 hög grad opraktiskt. Bethmont klarade visserligen vicinalvägarnes förbättumeniska konciring för en nödvändig ut lätta afsättningen le, hvilkas värden på het, bland annat för rån jordegendomarmånga ställen sjuntit betydligt, men framhöll tillika, huru de föreslagna 100 millionerna, som af staten ulle lenmas, icke skulle på långt när rslå, enär kommunerna icke skulle kunna istadkomma de ytterligare behöfliga 700 nillionerna. Algiers ställning och den definitiva orsanisationen af dess förvaltning gör regeingen mycket hufvudbry. Marskalk Niel ärer hafva föreställt kejsaren, huru bibeållandet af de arabiska byråerna under edning af franska officerare icke läte förna sig med den militäriska honnören. Uarskalken säges till den grad insistera vå afskaffandet af dessa byråer, att han ellre vill afgå, än afstå från detta mål. jeneralguvernören i Algier, marskalk Mac Hahon, delar icke krigsministerns åsigter