Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1868, sida 2

Redaren visade ett leende, som utI tryckte: — Man skulle gerna underkasta sig ett dylikt besvär. Kodom fortfor: — Jag vill således upplysa, att dessa guldkärl äro bestämda åt Taikunen af Japan, och jag räknar på ert goda skepp, .Grefven af Flandern, att lyckligt öfverföra dem. — Vi skola göra vårt bästa. Till hvilket pris uppskattar ni den last ni gör oss den äran att anförtro oss? — Ah, jag skall ej lasta ert skepp alltför mycket, Detta är det tyngsta af mitt gods. Han pekade på servisen. —AÅlla mina öfriga kistor innehålla spetsar, och jag väntar ännu mera. Herr Sbogers knackade nu på dörren för att anmäla furnissörernas ankomst. — Låt dem komma in! utropade Kodom. Två unga män, rödkindade och försedda med syperba polisonger liknande ekorrsvansar, inträdde i triumf. Den förste bar den beundransvärda skruden, med samma vördnad som en prest visar det Heliga sakramentet. Den andre svigtade under en mängd askar. Denne sistnämnde urskuldade sig artigt. . — Jag har ej kunnat medtaga alltsammans -denna gång. Dessa saker måste nandteras varsamt. Sbogers spärrade upp sina ögon till det yttersta. — Store Gud! utropade han och beraktade den förgyllda servisen, — uvilet praktfullt och dyrbart arbete!