Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1868, sida 3

U 1 e Benäringsmanskapet, som härmed afslutat sin öfningar, skulle tidigt på Thorsdags morgon bryt upp och marschera till hemmen. (D. N:r.) — Olyckshändelse genom nitroglycerin D. N:r berättar: I Tisdags afton skulle bergsprän garen Emanuel Andersson vid Hesselby egendon i Spånga socken af Stockholms län fördjupa et redan påbörjadt borrhäl i ett berg, men han had ej väl låtit släggan falla på borrhufvudet förr äl en förskräcklig explosion inträffade. Anderssoi kastades högt upp i luften och föll ned alldele söndertrasad och död. Den som förut borrat hå let, hade islagit nitroglycerin, men ej förstått kon sten att antända den; han hade ej heller omtala att sprängolja fanns i borrhålet, hvarigenom der nu timade olyckan lätt kunnat förekommas. Der aflidne var ogift, men lemnar efter sig en åldrig moder och en syster. Landsorten. Malmö. Åter en rymmare. Malmäö Hand. och Sjöfartstidn. berättar att kamreraren J. A. Himmelman afvikit från sin hemort (i Skåne) för en iråkad balans såsom regementsskrifvare. Himmelman hade haft en årlig inkomst af 8 å 9 tusen rdr. — Söderhamn. Grundstotning. Ångfartyget ,Högbo, fördt af kapten V. Dryselius, stadt på resa från Petersburg till Sandarne, Söderhamn och Hudiksvall med last af spanmål och mjöl, hade den olyckan att sistl. Lördag, då fartyget utgick från Sandarne, der en del af lasten lossats, råka på grund med den fart, att återstående lasten måste lossas dels i närheten af grundet, dels vid Stugsundet utanför Söderhamn. Fartyget blef läck och lär vara mycket skadadt i botten. En alldeles nyantagen kronolotslärling, A. E. Brodin, från Lilljungfruns lotsplats, lotsade ångfartyget vid olyckstillfället. Nödbröd. På flera ställen inom Trönö ätes nu bröd, bakadt af renlaf, blandad med något mjöl, och har detta bröd befunnits ganska ätbart och smakligt samt förtäres äfven af dem, hvilka icke af nöden tvingas härtill. — Lule, Helsotillståndet i Norrbotten. Från Lule skrifves: D:r Thyselius, som sedan medlet af Febr. månad besökt en mängd byar och ställen inom Neder-Kalix för att hämma derstädes gängse typhus och typhoidfebrar samt smittkoppor, har nu afgifvit en reserapport, hvarur framgår, att i typhus och typhoidtebrar derstädes insjuknat 359 personer, hvaribland 49 aflidit, i smittkoppor 104, hvaribland 14 dött. Blott i byn Källsjärv (Tjellsjärv?) hafva i typhus insjuknat 78, hvaribland 9 blifvit af döden bortryckta. I sistnämnde hy hafva 49 personer samtidigt varit sängliggande, hvilket förhållande försvårat det materiella betrycket. Sjukdomarnes utbredning har underlättats genom trånga bostäder, osnygghet och till en del äfven af brist på passande födoämnen. Tack vare de rikliga gåfvomedlen, har dock verklig nöd förekommit endast hos få enskilda och kan der sannolikt tillskrifvas lättja och misshushållning. Tillfrisknandet har gått långsamt och ofta varit afbrutet, i följd af behof att hemskaffa ved, hö och matvaror. Vattenkoppor hafva hela tiden varit gängse inom socknen, ehuru mot slutet med minskad freqvens; omkring 200. fall hafva hittills förekommit. Dertill komma tvenne slaganfall med dödlig utgång, lunginflammationer bland typhuskonvalescenter, några dödande, talrika fall af akut rheumatism, diarrer med blodflöde m. fl. Af de eljest friska klagas allmänt öfver värk och svaghet i rygg och ben. — Upsala. Skogseld. I tidningen Upsala skrefs den 9 Juni: Under den nu en längre tid fortgående torra väderleken hafva skogseldar nära nog hört till ordningen för dagen, och med hjelp af den starka blåst, som varit. har det förhärjande elementet anställt stora förödelser. Den 30 och 31 Maj syntes i Bälinge, Skuttunge, Jumskil m. fl. församlingar väldiga rökpelere och flammor uppstiga åt Sala till. Nu ha:va något närmare ununderrättelser härom inhemtats. Lördagen d. 30 Maj antändes Sala bergslags allmänning, belägen på gränsen af Upland, Vertmanland och Gestrikland. Genom den häftiga stormen fick elden god fart och har sedan dess fortfarit utan att, så vidt bekant är, kunna hejdas. Resande, som i Söndags anlände hit från dessa trakter, berätta, att elden då iortfor i riktning mot Dalelfven, och att den mark. hvaröfver elden tramgått, redan i Thorsdags uppskattades till bortåt 1,000 tunnland. Dercktör Josephssons konsert. Nettobehållninsen af denna i Upsala domkyrka på Pingstdagen na konsert utgjorde 1,274 rdr 78 öre, hvaraf Iften tillfaller artisternas och litteratörernas penionskassa. — Ronneby. Fabriksanläggning. Från Ronneby skrifves till Sm.-P.: Bland industriela föreag i större skala förtjenar nämnas, den af baron Wrede m. fl. tillärnade sabriksanläggning för tillverkning af träpapper nära Djupalorss, hvarest blifver ett förträffligt fall om 60 hästkrafter. 50 man äro dagligen sysselsatta med genomsprängning ;f berget. — Hade den gamle jätten, som öppnade Djupaforss, velat åtaga sig arbetet, hade det måända gått fortare och med mindre kostnad, hvilcen nu ej blifver obetydlig. Telegrafstyrelsen har den 28 sistl. Maj till e. o. elegrafassistent antagit och utnämnt eleven vid Vexjö telegrafstation, fröken Johanna Elisabeth teander. — Kristianstad. Dödsfall. Direktören L. J. Möller, Kristianstads klockare och orgelnist, afled Tisdags vid 58 års ålder. — Cimbrishamn. Oloflig jagt. CimbrishamnsJadet berättar, att åboen Tufve Andersson på 3rantevik den 1 dennes skjutit en råbock å Cimris egor. Upplyst om sin begångna olaglighet, mmälde han sig sjelf hos Cimbrishamns rådhusätt, som dömde honom till 15 rdrs böter. — Mariestad. Skogseld på Börstorp. Förlilen Lördag nedbrann 8 tid af Börstorps vackra kog samt omkring 100 famnar upphuggen ved. än torpare under herregården hade på sin nydling, på brukligt sätt men oförsigtigt efter så ång torka, antändt en mängd ris m. m. och tillsagt hustrun att hafva tillsyn öfver elden, hvilket 100 ej bättre fulljorce, än att elden fick sprida ig och antända den närgränsande skogen. — Gefle d. 9 Juni. Längväga spanmål. I Lörlags inkom det med spanmål från Svarta hafvet nväntade Gefleskeppet Arctic, kapten Nordbäck, ned en last af omkring 5,000 tunnor från Odessa. Lasten, den första i sitt slag från Svarta hafvet ill Gefle, befinnes, oaktadt den långväga transporten, i godt skick. — Linköping. Det nya, förut bebådade farsr gick i Lördags af stapeln och fick namnet rimus. Väderleken och årsväxten. Linköping d. 10 Juni. För något mer än 3:ne eckor sedan noterade vi den rika växtlighet, som len ovanligt vackra våren utvecklade, särdeles efer det natten till den 17 Maj på en och samma sång ymniga och milda regn, som då föll. Sedan less ha fälten emellertid stått ganska hårdt, till ljd af uthållande torka och värme. Trädgårdar, årsad, ängar och betesmarker hafva framförallt idit. Ett omslag i väderleken har dock nu inräffat. Temperaturen är kyligare och himlen mera nolnbetäckt. I Måndags och jemväl i går natt