en person, som i sig förenade alla de för församlings-angelägenheternas förvaltning nödiga egenskaperna och ensam åtnjöt allas förtroende! Vida lättare var det att i hvarje församling finna flere husfäder, hvilkas egendomliga gåfvor kunde vid en sådan embetsförvaltning helsosamt komplettera hvarandra, och af hvilka dem ene åtnjöt större förtroende hos några, den andre af andra. Det monarkiska i andliga ting öfverensstämmer icke godt med kristendomens anda. Öfverallt hänvisar denna på känslan af ömsesidigt behof utaf hjelp, öfverallt framhåller dem det välsignelserika i gemensamma rådslaglikasom i gemensam bön. Församlingarne valde sålunda ett råd af äldste (presbyteroi) att förvalta de gemensamma angelägenheterna. (Denna regeringsform fanns redan förut i den judiska synagogan, och äfven de romerska städernas innevånare voro vanda att se sing ärenden skötta af en senat, de s. k. dekurionerna). Då församlingar grundades inom grekiska samhällen, fingo de äldste äfven benämningen uppsyningsmän (episkopoi, hvaraf det så missbrukade ordet biskop), en i grekiska städerna vanlig benämning på kommunaltjenstemän ). Att namnet biskop (uppsyningsman) ursprungligen betecknade alldeles detsamma som presbyter (äldste), framgår tydligt af sådane ställen i nya testamentet, der begge namnen utbytas mot hvarandra, (Apostl. G. 20, jemför v. 17 med v. 28; Tit. 1, jemför vmed v. 7) och af sådane, der diakonerpas embete nämnes omedelbart efter biskoparnes, så att ett tredje kyrkoembete icke kunde ligga emellan dem (Fil. 1, 1; 1 Tim. 3, 1, S). Detta att de begge benämningarne nyttjas för hvarandra bevisar, att de afsågo helt och hållet samma embete. Hade namnet biskop ursprungigen betecknat åtminstone endast en ,, der örste bland jemlikar, så hade ett sådant utbyte af namnen icke kunnat ega rum. Äfven i det bref, som Pauli lärjunge Klenens skrifvit i romerska församlingens amn, nämner han diakonerna straxt efter viskoparne såsom församlingsföreståndareFör de öfriga församlingsembetena och ör embetenas betydelse öfverhufvud skola i i ett kommande nummer redogöra, här ndast tilläggande, att enligt den ofvan mtalade Klemens hade apostlarne upptällt såsom regel för anställning till samtiga embeten att de skola besättas enligt bepröfvade mäns mdöme, med inhemtande af hela församngens bifall.