Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1868, sida 2

Göteborg den 5 Juni. Den väntade förändringen inom vår ministör ägde rum i gårdagens konselj, och resultatet blef här bekant genom telegram i går afton, ehuru man redan tidigare på privat väg erfarit något om saken. Grefve Manderström har erhållit det önskade afskedet, men icke för att söka hvilan i privatlifvet, utan på Kommerskollegii presidentstol. Således har denna plats blivit ånyo besatt, efter att hafva en lång tid stått ledig, en ledighet, som varit betingad deraf, att indragningen af kommerskollegium är allvarligt ställd på dagordningen. Embetets tillsättande nu kan alltså ej anses hafva annan grund än en rent personlig, och då möter frågan, huruvida, med all aktning för gretve Manderströms förtjenster, det varit rätt och statsklokt, att för hans skull lägga hinder i vägen mot den reform, hvarom man synts vara enig såväl inom representationen, som på andra håll. Grefve Wachtmeister anses vara en af vårt lands mest bildade och kunnige dipomatiska statsmän, ehuru en viss fillbakadragenhet i lynnet säges verka återhållande på hans böjelse och förmåga att göra sig gällande i det offentliga lifvet, vare sig inom representationen eller inför diplomaterne. Det är likväl antagligt, att ans redbarhet och kunskaper skola sätta nonom i stånd, att med heder och till de örenade rikenas nytta häsda den plats han nu intagit. Att presidenten Adlercreutz lemnat sin eqväma plats i Göta Hofrätt, för att öfvertaga den mödosamma Cirihninisterportföljen, har vällat en icke ringa öfverraskning. Saken lärer näppeligen kunna förklaras på annat sätt, än såsom en yttring af hr A:s stränga pligtkänsla, som förbjudit honom att undandraga sig kallelsen till den ifrågavarande befattningen, hvilken han helt visst skall komma att fylla med samma nit som hans aktade företrädare. De rent juridiska studier, hvaråt presidenten A. egnat sig, torde ej för en man med hans goda hufvud utgöra något hinder, att äfven kunna sätta sig in i de många administrativa göromål, som tillhöra Civildepartementet, ehuru, uppriktigt taladt, jurister ej i allmänhet torde vara att rekommendera till statsmannavärf. Justitierådet Berg erkännes vara en stor förmåga äfven på det administrativa området, ägande såsom sådan en betydlig auktoritet inom hufvudstadens stadsfullmäktige. Hans inträde i konseljen anses utgöra ett steg till Justitiestatsministerplatsen, för hvilken han mer än en gång varit omnämd såsom kandidat, då h. exc. frih. De Geer finner sig manad att lemna deuna höga befattning. Vi önska statsrådet Thulstrup all möjlig lycka, att uppehålla sjöförsvarsdepartementet så som landets välfärd kräfver. Våra invänningar mot hans utnämning till detta ämbete hafva vi redan uttalat, och erfarenheten skall visa om de varit ogrundade. Den stora reform inom flottan, som grefve v. Platen genomfört, skall vid hans namn fästa ett hedrande minne. Han delar denna heder med de män, som dertill kraftigt medverkat, och framför allt med sin närmaste man, kommendörkapten Adlersparre, hvars qvarstannande eller afgång kommer att väsentligen gifva en ledning för omdömet om den rätta karakteren af den skedda minister-förändringen. Då frih. Ugglas återtagit sin afskedsansökan, har det stora bekymret att finna en ny finansminister blifvit undanröjdt. Statsrådet Abelin får också tid på sig att framlägga sitt förslag till landtförsvarets ombildning. Den sväfvande frågan om den närvarande ministerens komplettering är således nu löst, och vi önska att det måtte vara skedt på ett sätt, som betryggar stabiliteten af denna minister, hos hvilken svenska folket älskar att ega den moraliska garanti för en god styrelse, som ligger uti en frisinnad fosterländsk håg och en sjelfständighet, som beherrskar godtycket och intrigerna, från hvilka håll de än må komma. Staden och Länet. Bevillningstaxeringen. Stadens rösthHÅYLtAHAA 424