Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1868, sida 2

att vara på fiendtlig sot med ert lands regering? Ni skall vara en revolutionär, eller för en tid landsförvist, enligt ert eget val. Och medan ni fullföljer dessa utflykter med den verksamhet jag anar hos er, skall ni lätt kunna göra er underrättad om adresser och namnen på tafvelsamlare, hvilka man påstår vara ganska talrika i denna stad. Dessa äro aftonvisiter. Genom en kommissionär kan ni skicka erforderliga skrifvelser till dessa konstvänner. Jemte hvarje adress skall ni finna behöriga upplysningar, och jag skall dessutom delgifva er noggranna detaljer om dessa personers karaktär. Jag tror ej att ni behöfver byta om drägt och nationalitet, med fästadt afseende på den ifver ni bor ådagalägga att erhålla liqviden. Ni vänder er endast till aristokratien, som sjelf betalar spelskulder inom fyratioåtta timmar. Är det öfverenskommet? — Ja, svarade Marianne. — Godt! Och nu, min vackra Mario, ber jag er sätta er koketta studentmössa på örat och låt oss sedan gå ned för att ita middag, om ni behagar. Efter middagen kan ni tillbringa er afton på thåätre de la Monnaie, eller hvar ni behagar! Jag ir en sybarit, som behöfver hvila mig, medan jag sätter upp siffertal. Marianne steg upp. — Till er tjenst, herre och mästare. Kodom inlade juvelerna åter i kappsäcken och inneslöt papperen i en sekretär, hvars nyckel han stoppade i sin ficka. Klockan slog sju. Man gick ned. Tidigt den följande morgonen knackade Robert Kodom på Mariannes kammar