Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1868, sida 3

Framtiden visade skämtarne, att kaptenen endast uppsköt sin hämd. XXI. Af: esan. Läsaren påminner sig att vi hafva lemnat Robert Kodom intagen af en stor plan. Det försök, som monseigneur gjort, hade misslyckats för den ärelystne musulmannen. Kodom hade krossat honom med sin öfverlägsenhet. Kodom var id6ens man. Monseigneur var dolkens man. Monseigneur hade stigit upp i sin vagn, qvällen var kall och regnig. — Ändteligen är fienden borta! utbrast bankiren med ett djupt andetag. Han tror sig redan vara herre öfver situationen, denne från orientens harem förlupne! Det ihåliga instrumentet, öfver hvilket jag förde stråken, har fallit på den tanken att musicera ensam. Elter fjorton dagar, kanske förr, — skall hans tecken, som hau anser outplånligt, försvinna från hans bruna arm, likt en blånad från.en ung flickas hvita arm, Hvem blir då mästaren! — Vi få väl se! Men nu är ej tid att sysselsätta sig med dessa obetydligheter! Jag måste tänka på morgondagen. Han eger dock ett visst väderkorn, dene monseigneur.