Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1868, sida 3

och denne hemlighetsfulle grand seigneur, som hon hade träffat hos den ungerska baronessan. — Lord Trelauney? utropade markisinnan. Aldeles riktigt. — Han är en fulländad gentleman. — Visserligen, men jag kan ej utan saknad se denna förbindelse mellan ett gammalt, fransyskt namn och ättlingen af — jag vet ej hvilken engelsk korsar. Markisinnan bet sig i läppen. Hertigen insåg att han begått ett fel, ty skilnaden mellan en engelsk korsar och en holländsk bankir var ej så stor. Han ville godtgöra sitt fel och blef så öm, så vältalig, att markisinnan slutligen sade till honom: — Vi återse hvarandra i morgon. Laroche-Maubeuge återkom dagen derpå samt de följande dagarne, och snart talade den förnäma verlden i Paris om denna förbindelse. I skogen eskorterades madame de Bryan-Forvilles vagn af hertigen. I Trouville såg man dem alltid tillsammans. Och hertigen reste till Ems i samma waggon som markisinnan. Det blef en verklig skandal. Ett anonymt bref underrättide kaptenen om hvad som tilldrog sig. En usel skämtare rådde honom att ej komma och störa en lycka, som hans frånvaro gjorde fullkomlig. Med iskyla i hjertat och brännande hufvud begärde kaptenen permission och erhöll den. Urre dagar derefter anlände han till