Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1868, sida 2

Tulldistriktschefsembetet har, vid insändandet af inspektionens memorial, under d. 21 Okt. 1867 tillstyrkt bestämmandet af packhusterritoriets gräns i norr till det norr om transitomagasinet närmast befintliga från stora hamnbanan vertikalt löpande jernvägsspår, med den vid kajen befintliga vändskifva; och i söder utmed norra hamnkanalens kaj, innanför svängbron, fram till den punkt, der norra hamngatan och husraden vidtaga; hvarjemte embetet föreslagit föreskrifter: att packhuskarlarne skola vara skyldige att från alla punkter inom detta område till packhuset transportera sådant gods, som dit skall införas; att godsegare deremot skall ombesörja sådan transport från utom området lossande fartyg och båtar; att tulltjenstemännens undersökningsoch tullbehandlingsförrättningar, der sådana få ske utom packhuset, skola kostnadsfritt verkställas inom det bestämda packhusområdet; men att tjenstemännen för dylika åtgärder utom detsamma skola vara berättigade till stadgad ersättning, enl. mom. 3 i kongl. generaltullstyrelsens kung. d. 11 Maj 1864. I öfrigt har embetet fästat kongl. styrelsens uppmärksamhet på önskvärdheten deraf, att ersättningarna för sistnämnda tjenstgöring antingen medelst lönereglering kunde afskaffas, eller ock af kronans medel utgå, så att en återgång kunde beredas till 1842 års sporteltaxa, eller att de trafikerandes skyldighetatt afgifva stadgadt traktamente inskränktes till tillfällen, då lossning och tullbehandling ske vid eller uti enskildes magasincr. Slutligen har embetet afstyrkt framställningen, angående skjutsersättning för reser till och från Carnegieska bruken, enär sådan ersättning, enligt gällande resereglemente, skall beräknas. DUti distriktehess-embetets framställningar, med undantag af hvad de afse packhusomrädets södra gräns, har packhusinspektionen i skrift d. 21 Oktober 1867 instämt. I anledning af föreskrift från Generaltullstyrelsen, har härefter Distriktchefsembetet den 13 sistl. Januari meddelat yttrande angående det område, utom packhusterritoriet, inom hvilket tulltjensteman må anses böra verkställa extra vägningar och annan packhusbehandling, mot bestämdt dagtraktamente, men utan anspråk på ersättning för tortskaffning till och från förrättningsstället; i hvilket atseende embetet, lika med packhusinspektionen, föreslagit områdets bestämmande i söder till och med kanalen vid jernvågen, der Masthugget vidtager, och i norr till och med jernrvägsstationen samt, i lika höjd med densamma, Göta elf. Derjemte har Distriktchefsembetet, beträffande de s. k. dragarepenningarne samt taxa och öfriga föreskrifter i fråga om packhuskarlarnes biträde, hemställt, att för de s. k. dragarepenningarne till härvarande packhuskarlar 1830 års taxa må fortfarande få gälla och tillämpas. Sedan Genexaltullstyrelsen funnit sig böra lemna vederbörande stadsmyndigheter tillfälle att öfver de sålunda skedda framställningar yttra sig, och handlingarne inkommit till Magistraten, har Magistraten först öfverlemnat dem till Handelsföreningens Fullmäktige, som, efter inhemtande af stadens handlandes och trafikerandes äsigter, under den 4 sistl. Maj förklarat sig instämma uti allt hvad Distriktchefsembetet anfört, med den skillnad, att Fullmäktige anse södra gränsen för det område, inom hvilket dagtraktamente för behandling af tullpligtigt gods får beräknas, böra utsträckas öfver bron vid Rosenlundskanalen till östra kanalen vid n. v. jernvågen, och att den s. k. Långa bron eller Stenbron i nämnda område bör inbegripas; samt att Fullmäktige funnit yttrande, angående tulltjenstemännens skjutsersättning till och från Carnegieska bruken, sig ej tillkomma. Nu har Magistraten insändt handlingarna till Stadsfullmäktige för yttrande. 10:0. Kronolänsmannen Tillander har hos Kongs Bef:hde anhållit om förpligtande för vederbörande på Hisingen och i Göteborg att då Göta elf vintertiden är tillfrusen och farbar, på begge sidor om elfven hålla behöfliga bryggor för uppoch nedkörning från och till elfven, samt att öfver elfven utstaka vinterväg. Vid i anledning häraf hållen kommeenalstämma i Lundby den 4 November 1867, har stämman yttrat, att två vägar voro vid ifrågavarande tilltällen behöfliga, den ena vid Pölsebo färjeplats, i afseende hvarå stämman hade sig bekant att det, enligt kontrakt, åligger färjemannen att utstaka väg och iordningställa lämplig uppkörsväg, samt den andra i närheten af Qvillebäckens färjplats; och ansåg stämman halagat f,