UTRIKES, TYSKLAND. Ett rykte har gått, att hertig Ernst af Coburg, som är utan barn, och hvilkens thronföljare säled s är hans brorson prins Alfred af England, skulle inledt underhandlingar med engelska ho:vet om att öfverlemna suveräniteten öfver hertigdömena till Preussen. Vi betvifla, att detta rykte kan vara grundadt. ÖSTERRIKE. Den 25 Maj har kejsaren undertecknat de trenne af riksrådet antagna konfessionella lagarne. Den första, äktenskahslagen, inför den allmänna civillagens bestämmelser om katholikers äktenskapsrätt och förlägger det rättsliga af örandet i katholikers äktenskapsmäl till de verldsliga dometolarne samt lemnar under vissa vilkor tillåtelse att inga civila äktenskap. Den andra, skollagen, undandrager skolväsendet — med undantag af religionsundervisningen — dess hittills varande beroende af kyrkan och ställer densamma under verldsliga myndigheter, hvilka äfven skola hafva tillsyn öfver de skolor och undervisningsanstalter, som upprättas af religionssamfund för deras egna medel. Den tredje — den ,interkonfessionella lagen — meddelar bestämmelser för barnens religion, 1ör öfvergång från den ena kyrkan eller religionen till den andra, för utöfvandet af gudstjensten och själavården, m. m. Det har utan tvifvel icke varit utan stor betänksamhet, som kejsar Frans Josef tagit detta vigtiga steg, som innehäller ett uppnäfvande af konkordatets bestämmelser och derföre nära nog måste tramkalla en brytuivg med påfven. Då hans ministrar förelade honom lagarne till underskrift, begärde han betänketid tilis efter sin hemkomst från Ungern. Han ville nemligen göra ännu ett försök att åstadkomma försoning med päfvestolen, men då man der visat sig lika orubblig som alltid, har kejsaren omsider beslutat sig för att stadfästa dessa lagar, som införa verklig religionsfrihet i Österrike. Denna tilldragelse helsas, som man kan tänka sig, med utomordentligt jubel i Österrike. Kejsaren är i denna stund mera populär än någonsin, och hans popularitet var — om möjligt ökats genom det svar, han gifvit de österrikiska utställarne från Paris vid en-audiens, som han samma dag gat dem, Han yttrade nemligen, med hantydning på dagens händelse: ,Jag är fast besluten för att, för lösningen af den höga uppgift, som g söresatt mig, oafbrutet fortsara på den vag, som jag beträdt, och på hvilken väg