jag hoppas föra Österrike till en lycklig framtidVi hafva meddelat ett telegram om, at det i Galicien skulle hafva bildat sig po! ska insurgentband, som skulle föröfva: åtskilliga excesser. Den fullständiga berättelsen härom finnes i ett meddelandt från Gumbinnen till Wolfs byrå i Berlin och lyder så: , Berättelser från gränsen meddela, att den kejserlig-ryske guvernören i Lublin (i konungariket Polen) anmält tör den kejserlige ståthållaren i Warschau, grefve Berg, att flera polska insurgentband blifvit bildade i Galiciens gränsdistrikter. Banden skulle efter dessa berättelser rekrytera sig från den polska emigrationen i Frankrike. Af stor betydelse synas de likväl icke ännu vara. Det synes endast vara fråga om mindre oroligheter längs den rysk-österrikiska gränsen. Langierbica, polackernas högste befälhafvare under det sednaste upproret, lärer vara i Galicien. Det fattas likväl pålitliga underrättelser härom. Det lärer redan förefallit excesser mot polska familjer, som ej deltagit i det sednaste upproret. Denna underrättelse har emellertid af ett sednare telegram blifvit dementerad, hvilket likväl icke torde vara fullt bevisande. FRANKRIKE. Om studentoroligheterna i Paris heter det i en korrespondens till , Köln. 2eit. af den 26 Maj: ,I går eftermiddag förekommo oroligheter i Quartier latin. Anledningen dertill gafs af polisprefekten, som trodde, att den i senaten så skarpt anfallne professor Ses föreläsningar skulle framkallå stormiga uppträden, och dertöre voro 100 poliskonstaplar uppställda utanför de medicinska läro. salarne. Kardinal Bonnechoses uppträdande hade verkligen äfven framkallat rörelse i Quartier latin och den sal, der Ses föreläsningar höllos, var — långt innan föreläsningen började — redan upp: fylld af studenter, ifrigt studerande , Moniteur som gick från hand till hand. Då Såe infann sig reste sig alla studenterna och helsade houom med lifliga bravorop. Men från denna stund blef lugnet ej stördt, och då föreläsningen var förbi, uppmanade S6e studenterna att afhålla sig från hvarje demonstration. Då studenterna kommo ut på platsen utanför skolan, funno de den bosatt af polis. men följde likväl utan minsta demonstration poliskommissariens uppmaning att aflägsna sig. De gingo dock icke hvar och en sin väg, utan begåfvo sig till gårdagsplatsen vid Ecole pratique, der äfven en del andra stude: ter voro samlade. Knappt hade de kommit dit, innan polisen lät stänga jernportarne. Studenterna, som ble vo i hög grad förvånade öfver att se sig inspärrade. ropade bland annat: Länge lefve Courbet! Dessa rop gällde en målare, som hade sin atelier midtemot, och som i skjortarmarne låg i fönstret med sin pipa i munnen och såg på upptågen. En half timma derefter kom decanus för medicinska fakulteten, Wirtz, och begärde af polisen att bli insläppt. Etter något dröjsmål lät poliskommissarien honom komma in. Decanus riktade några ord till studenterna, som svarade honom med hurrarop, och han vände sig derefter till poliskommissarien för att underhandla med honom. Wirtz uppträdde med mycken hästighet. ,Om ni arresterar en enda student, så må ni taga mig med! sade han. Detta hans energiska uppträdande syntes göra intryck. Det sändes bud till polisprefekten, hvarifrån befallning ingick, att man skulle upphäfva belägringen. Polisen bortskickades, portarne öppnades, och studenterna vandrade i små grupper i Quartier latin. Som man af etttelegram känner, föl nyades uppträdena i Quartier latin dagen derpå, och det heter härom i , Köln. Zeit.: , Studenterna hade i stor mängd infunnit sig vid en föreläsning af d:r Velpeau, hvilken i senaten äfven blitvit anfallen af kardinal Bonnechose. Föreläsningen hölls i fullkomligt lugn, men efter densamma utförde studenternaskattmusik för d:r Mackelard, som f6. talat professor Såe, och deretter ljöd ropet: ,, Fill senaten! Vid ankomsten till palais Luxembourg. der senaten håller sina möten, och som — likasom Quartier Latin — ligger på södra Seinestranden, blefvo studenterna hindrade af en hop polisbetjenter, hvilka gjorde min at att försvara palatset. Studenterna, som icke hade något ondt i sinnet, började gyckla tver och beredde sig att återvända; men polisbetjenterna kastade sig in bland dem, och snart uppstod ett allmänt slagsmål. En af polisagenterna kastade en student till marken och handterade honom illa. Hans kamrater ville befria honom, och det skulle mähända kommit till blodiga uppträden, om icke en officier de paix kommit emellan och lugnat begge parterna. Den öfverfallne studenten var så illa tilltygad, att han måste föras på ett sjukhus. En student har i tidningarne offentliggjort, buru han vid detta tillfälle af en polisbetjent blef öfverfallen med knytnäfslag och sedan förd till polisinspektören, hvilken mottog honom höfligt och uppmanade honom att anföra klagomål öfver misshandlingenDen 28 Maj började i lagstiftande församlingen diskussionen öfver förslaget till inrättandet af försäkringskassor till jordbruksoch industriarbetare. Kommissionen har vidtagit åtskilliga förändringar i det ursprungliga förslaget. Hvar och en kan genom en på en gång gjord insättning eller genom årliga inbetalningar låta försäkra sig för dödsfall eller för en under arbete erhållen skada, Hela sällskaper och korporationer, såsom t. ex. pompierer, kunna kollektivt försäkra sig. Staten lemnar en årlig subvention, för första året 1 million francs. Försäkringen kan för arbetare börja redan med det tolfte lefnadsåret. ,Avenir National meddelar, att, efter promulgerandet af den nya presslagen. åtgärder redan blifvit vidtagna för utgifvandet af 20 nya tidningar i de olika EUAA — —