Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1868, sida 1

Iubjadniag till Subskription. POPULÄR ESTETIK D:r CARL LEMCKk. docent vid universitetet i Heidelberg. Ötversättning från andra originalupplagan af o. W. ÅLUND. Med 60 illustrationer. Af de försök som i Tyskland blifvit gjorda att popularisera estetiken och göra hennes läror tillgängliga för det stora flertalet af bildningssökande torde få kunna anses så lyckade som det ofvannämnda arbetet af en ung estetiker i Heidelberg. Ett bevis derpå är att boken, ehuru för ej längesedan utgifven, redan upplefvat sin andra upplaga. Hvad som mest bidragit till denna stora framgång är utan tvifvel att författaren, med all vetenskaplighet i framställningen föröfrigt, ej inskränkt sig till att gifva ett torrt schema med ändlösa definitioner, utan genom ouppbörlig hä ning till de sköna företeelserna, vare sig i naturen eller konsten, söker likasom ställa skönheter lefvande för läsarens öga. Ett verksamt bjelpmedel härvid har han funnit i illustrationer till ett mycket betydligt antal, och återgifvande afbildningar af klassiska konstverk, pryda Arbetet sönderfaller i tre hufvuddelar, af hvilka den första, efter en stor nämsta kulturperioderna, behandlar estetikens begrepp och väsende, den andra de och den tredje konsten. I den första af dessa hufvuddel r redogör s 1. Estetikens begrepp och utveckling i Tyskland som vetenskap. — 2. Det sköna, sanna och goda, samt harmonicn och striden mellan dessa idöer. — 3. Metoder och beskyllningar mot det sköna och estetiken. — 4. De estetiska förnimmelserna. — 5 och 6. Det ski — 7. Harmonien mellan väsen och företeelse. — 8. Det skönas uppfattande och frambringande. — 9. De öfriga förnimmelserna. — 10. Det upphöjda; — 11. Det tragiska. --12. Det komiska. I den andra stora afdelningen, Det sköna i naturen, afhandlas: ro för 1. Rörelse, ljud och ljus. — 2. De fyra elementerna. — 3. Växtriket. — 4. Djurriket, (djuret i allmänhet, de ryggradslösa djuren, amfibierna, foglarne och däggdjuren). — 5. Menniskan till kön och racer. — 6. Mennislkan i hennes verksamhet. — 7. Stater och folk; forntiden. — 8. Nya tidens folk. Pen tredje delen slutligen, konsten, har följande underafdelningar: Den skapande driften. — 2. Konstnären. — 3. Stil och manr. —4. De så kallade tekniska konsterna. — 5. Byggnadskonsten. — 6. Skulpturen. — 7. Målarkonsten. — 8. Tonkonsten. — 9. Skaldekonsten (epos, lyrik, drama). I förhoppning att ett arbete som är så egnadt att uppodla och höja smaken och konstsinnet skall hos allmänheten finna ett välvilligt mottagande, inbjudes härmed till subskription på en svensk öfversättning deraf. Arbetet utgifves i omkring sea häften, som utkomma med en månads mellanrum. Pricet för hvarje häfte om fyra ark beräknas titt 25 öre. Första häftet är utlemnadt i bokhandeln. Stockholm i Maj 1868. (8377) L. J. Hierta.