Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1868, sida 2

UTRIKES. TYSKLAND. Enligt det nordtyska förbundets budget för 1869 skola förbundets utgifter uppgå till 7234 millioner thaler, hvilket utgör !, million mera än efter budgeten för i år. Nästan hela detta belopp ätgär till militärutgifter, nemligen till landtförsvaret 66 3 millioner och till sjöförsvaret cirka 5 1 millioner thaler, hvaraf 3 1 millioner som extra ordinarie utgifter. Det öfriga åtgår till förbundskanslict, förbundsrådet, förbundsutskotten, förbundskonsulaterna, postoch telegrafväsendet. Förbundets inkomster äro förslagsvis upptagna till 50 , millioner thaler, deraf 49 millioner tullinomster och resten öfverskott från postoch telegrafväsendet. Såväl inkomsterna af tullen, som af postoch telegrafväsendets öfverskott äro i nämnde budget upptagna lägre än under innevarande år. Euigt 1869 års budgetstörslag öfverstiga utgifterna inkomsterna med 22!, millioner, ivilken balans skall betäckas genom beskattning af de enskilda förbundsstaterna. Preussen skall deraf svara för 18,600,000 thaler, Sachsen för cirka 1, 800,000 thaer och de öfriga staterna tillsammans för en lika summa. ITALIEN. I deputerade kammaren har varit fråga om det sorgliga öde, som de unga itaienare, hvilka gå under namn af savoyarder, äro underkastade i utlandet. At den officiella ,,Corresp. ital. synes emellertid, att regeringen af egen drift fistat uppmärksamheten härvid. Anledningen till rågans väckande var en berättelse från det italienska välgörenhetssällskapet i Paris, som visar, till hvilka föraktliga spexulationer, dessa unga gossar — specielt i Paris — missbrukas af samvetslösa entreprenörer. isterpresidenten förklarade, att regeringen skulle vidtaga de kraftigaste medel för att förekomma detta oskick. FRANKRIKE. Såsom man af ett telegram sett, råder mycken rörelse i Quartier latin. Man kan emellertid icke ännu veta, om detta meddelande icke är öfverdrifvet, hvilket ofta varit fallet med underrättelser af detta slag. I alla fall står rörelsen i nära sammanhang med förhandlingarne i senaten under de närmast föregående dagarne. Det klerikala partiet, som disponerar öfver betydliga krafter i denna församling, hade nemligen — som vi förut nämnt — åsyftat att framkalla en undersökning öfver hela systemet i universitetsundervisningen, — en undersökning, som närmast var riktad mot universitetets mest framstående professorer. Senatorn kardinal Bonnechose lade specielt an på professor Se, anklagande honom för , materialistiska åsigters spridande, såsom t. ex., ,att själen vore ett begrepp, som borde undanskaffas i medicinen. Nu förhöll det sig emellertid så, att professorn i stället yttrat, ,, att a la .konstgrepp borde förvisas från medicinen. Under senatsdebatten var det emellertid — enligt ,Indep. belge — icke mycket tal om principer, men i istället framfördes en mängd persovliga beskylluingar från kardinalbänken, och förhandlingarne antogo en så häftig karakter, att t. o. m. biskopen af Paris sann sig föranledd att nära nog bryta med sina kollegerProfessorerna och undervisningen vid universitetet försvarades af Michel Cheralier. Cuarles Robert och undervisningsministern, hvilken sistnimnde till slut framkom med den märkliga upplysningen, att anfallet från de svarta icke utgått från Fraukrike, utan från Rom. Deritrån hade nemligen utgått order, tillfölje af hvilka alla offentliga föreläsningar blifvit underkastade ett formligt spioneri, eller — som ministern uttryckte sig, — un vaste sy eme daudition. Det är det uppseentes af dessa senatsförhandlngar, som måste hafva verkat till ait polisen vidtog åtärder för förekommande af oordningar vid professor Såes föreläsningar. Men som: det synes framgå af telegranmen harom, har man vid universitetet fruktat, att po-I;