Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1868, sida 2

tande Fribetstidens Myntoch Finansräsen. Vi hoppas återkomma till närmare framställning af detta arbete, som berör ett moment i Näringarnes och Finansväsendets historia, hvilket är ytterst lärorikt, såsom visande å ena sidan det falska uti ett system, som söker med konstlade medel framkalla ett näringslif, som ej uppbäres af landets konsumtionsförmåga, samt å den andra det törderfliga uti våldsamma omkastningar på ett område, der trygghet och stabilitet äro oundgängligt nödvändiga vilkor för en sund förkofrån. Det ar brottet mot dessa lagar, som vållade Sverge, vid denna tid, större förluster än tillochmed de förödande krigen. — Afgjord rättegång. (Insändt.) Då år 1866 en stor del säd blef alldeles rå inbergad och alltså icke kunde användas till brödföda eller inmagasineras, fann handlanden P. Bengtsson uppförandet af en större sädest ia å sin tomt på Redbergslid af behofvet påkalladt, helst hans qvarnar icke förmådde förmala den blöta säd, som inlemnades, och ingaf, till vinnande af sådant ändamål, en ritning å en byggnad för en sädesria, samt gick genast i befattning med. dess uppförande, tan att kunna afvakta fastställelse af besagde itning; hvarefter han lät rian träda i verksamhet för att tillfredsställa behofvet. Oaktadt detta företag var en sann välgerning för icke allenast hela grannskapet, utan jemväl för längre bort liggande nejder, hvilkas innebyggare sålunda befriades ifrån stor förlust och hjelptes ur svår förlägenhet, blef Bengtsson straxt derpå stämd till stadens magistrat och genom utslag af den 2 Nov. 1866 fälld till böter för öfverträdelse af byggnadsordningen och tillförpligtad att inom en månad derefter hafva nedrifvit byggnaden, — såsom tillkommen i strid med magistratens kungörelse af den 8 Febr. 1862, — vid stadgad påföljd; — ehuru Bengtsson visade otillämpligheten af denna förordning å sin byggnad för sädesrian, såsom bland annat icke hinderlig för beslutade nya tomtregleringen, — hvilket beslut kon. befhde med föga förändring genom resolution fastställde. Arendet drogs derefter under Kongl. Maj:ts skärskådande, som sig utlät och resolverade: — — — alltså och då vid det förhållande att med det i magistratens åberopade kungörelse förekommande förbud tillsvidare mot nybyggnad i 12:te roten endast afses att förekomma hinder för blifvande tomtreglering i nämnde stadsdel — — pröfvar Kgl. Maj:t skäligt att, med upphäfvande af öfverklagade resolutionen, i nåder förklara klaganden berättigad bibehålla byggnaden, såvida den ej blifver hinderlig för den beslutade tomtregleringen. — Vestkustens bad. Red:n lemnar med nöje plats för efterföljande meddelande: Vid det sammanträde af Vestkustens badläkare, hvilka på inbjudning af doktor Forsenius hölls i Göteborg den 5 September 1867 och bevistades af hrr doktorer Cron från Strömstad, Ingelson från Grebbestad, Curman från Lysekil, Hörlin från Marstrand, Forsenius från Särö och Brunstedt från Varberg, med doktor Forsenius såsom ordförande och doktor Curman såsom sekreterare, beslöts att följande under diskussionen allmänt uttalade åsigter skulle på lämpligt sätt publiceras: 1:0) Under benämning hafs-kur sammanfattas användandet af alla de vid hafsbaden verkande kurativa medlen: luft, vatten, gyttja m. m. (traitement marique, marine treatment). 2:0) Hafskur-orterna böra, liksom vattenkuranstalterna, betraktas såsom helsovårdsanstalter, eller, om man så får säga, såsom , sanitära tillämpningsskolor, der ett noggrannt iakttagande af alla sanitära förhållanden och särskild efterlefnad af antagna ordningsoch sundhetsreglor bör af badläkaren på det allvarligaste påyrkas. 3:0) Vissa allmänna ordningsoch sundhetsreglor böra föreslås till gemensamt antagande af respektive badhusstyrelser. 4:0) Beträffande de särskilda faktorerna uti hafskuren voro alla ense om följande åsigter: a) Hafsluften är den faktor, som utöfvar det kraftigaste inflytandet på de fremmande sjuklingarne och bör derför med iakttagande af nödig försigtighet under hela kuren njutas så ren som möjligt, med sorgfälligt undvikande af all instängning i trånga och qvafva rum; faran för förkylningar är långtifrån så stor som man föreställer sig, då vexlingarne i temperatur och fuktighet under dygnets lopp rid yttre hafskusten äro ganska ringa, de förra belöpande sig till i medeltal 2,5 gr. under Juni -September (enligt 12-äriga observationer vid Vinga). Hafslustens egendomliga inflytande visar sig kraftigare ju längre ut mot hafvet man kommer; all bestämning af kurens längd i terminer eller veckor är, då verkan af hafsluften företrädesvis påräknas, olämplig, utan måste den bero af speciella förhållanden; dock yttrades den bestämda öfvertygelsen, att den vanliga tiden af 5 å 6 veckor är för de fleste otillräcklig, emedan ett par veckor merändeis åtgå innan kroppens funktioner hunnit lämpa sig efter de nya förhållandena. Den mest tjenliga tiden för en sommarvistelse vid vår vestra kust synes vara emellan medlet af Juni och medlet at September, ehuruväl klimatet i yttre hafslandet redan från början af Juni är mildare och jemnare än inuti landet ). ) Medeltemperaturen me Marstrand 3. i jen 17,5 gr., i Jönköping 14,5 gr., i Vexjö 155 gr. och i Stockholm —— 14,8 gr.; den dagliga vexlingen går i Marstrand till 2,8 gr., i Jönköping 3,8 gr. i Vexiö 5 gr. och i Stockholm 4,5 gr. (enligt 5-åriga observationer). Särskildt framhölls September månads blida. jemna våägderlel