Sedan I bisallit Mina förslag om pregling af ett guldmynt, motsvarande tio stranes och om införande af den franska vigten vid läkemedels försäljning, är det första steget taget på den väg, som Jag hoppas en gång skall bereda oss fördelarne af ett med flera länder gemensamt myntoch vigtsystem. Äfven på många andra för samhället vigtiga framtidsfrågor hafven I nedlagt en ospard möda. Deras behandling vid innevarande riksdag bekräftar att den nya representationen hvarken undandrager sig att taga i öfvervägande alla de skiftande önskningar, som röra sig inom folket, eller saknar den återhållande kraft, som icke utan mogen pröfning förändrar det bestående. Dessa frågors lyckliga lösning skall underlättas i den mån, som det bland Eder allmännare inses och erkännes, att icke alltför många och stora törbättringar kunna på en gång vinnas. Vi kunna desto hellre underkasta Oss en mindre bastig utveckling af våra lagar och vårt samhällsskick, som det svenska folket i sann frihet icke står tillbaka för något af sina samtida. Åt Edra till Mig aflåtna framställningar skall Jag egna en samvetsgrann pröfning, om än deras mängd och omfattning måste hindra Mig att inom den närmaste tiden unna åt dem alla gifva den utredning, som för deras slutliga afgörande är af nöden. Vänskapliga förhållanden till utrikes makter gifva Oss utsigt till ett fortsatt åtnjuande af de välgerningar freden bär i sitt sköte. Måtte en mild försyn förläna Oss, äfven inom landet, en ljusare framtid efter de hårda dagar vi genomgått, och jorden återbära en skörd, som rikligare önar odlarens möda! På grund af 109 8 i regerings-formen, upplöser Jag nu detta riksmöte och, följande Eder med Mina välönskningar till kretsen af Edra hem, dit I nu återvänden, förblifver Jag Eder, Gode Herrar och Svenske Män, alle samtligen samt hvar och en isynnerhet med all Kunglig Nåd och ynnest städse välbevågen. Derefter framträdde på af riksmarskalken gifvet tecken båda kamrarnes talmän, för att kyssa konungens för detta ändar mål blottade hand.