Gustaf III i Göteborg år 1788. (Forts. fr. gärdagsnumret.) Det var, som nämndt, kl. omkring 11 på qvällen, Fredagen den 3 Oktober, som konung Gustat befann sig utanför Göteborg och väntade att blifva insläppt genom fästningsporten, men detta hade sig ej så lätt. Alldeles oförberedd var hans ankomst dock icke; den hade blifvit bebådad af hans generaladjutant, baron Lantinghusen; men att han skulle anlända så snart och i en sådan utstyrsel ville man ej tro. Det dröjde fördenskull en god timme, innan vakthafvande officern fann sig befogad att öppna fästningsporten för honom. ,På Hamngatan, säger han sjelf i ett bref till Armfelt, ,igenkände mig en trupp borgare och började ropa: lesve konungen! Vid detta rop kommo alla menniskor i fönstren och ut ar husen. Jag kom till landsböfdingeauset, åtföljd af en otalig folkmängd. Jöteborg för 8 dagar sedan kunde ej försvara sig; i dag kan det hålla sig en månad och om några dagar ännu längre. Följer så i ordningen de af traditionen vevarade uppträdena i Durietz hus — hurusom denne, efter att hafva för säkernetens skull bortskickat allt sitt bohag och husgeråd, måste från en närboende ngelsk köpmansfamilj hopsamla allt, som ör konungens härbergerande behöfdes, mda till sjelfva sängen och sängkläderna; amt huru han, morgonen derefter, ifrigt frådde Gustaf från att qvarstanna i den dotade staden. Rättvisan, yttrade föreäsaren, fordrar det erkännande, att man konungens bref från dessa dagar fåfängt etar efter ett än så fogligt uttryck af AA a a AR ID——