Utskottens verksamhet. Lagutskottet har framlagt följande förslag till utvidgad religionsfrihet: Med upphäfvando af ej mindre k. förordningen angående ändring i gällande bestämmelser om ansvar för dem, som träder till eller utsprider villfarande lära den 23 Oktober 1860, än äfven k. förordningen angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning af nämnde dag, förordnas som följer: 8 1. Vilja bekännare af annan kristen lära, än den evangeliskt lutherska, förena sig i församling, göre derom hos konungen ansökning och uppgifve sin trosbekännelse och församlingsordning. Bifoge ock betyg om sådan anmälan för utträde ur svenska kyrkan. som i 13 8 sägs. Finner konungen den lära och församlingsordning ej vara emot lag eller sedlighet stridande, då må sådan församling tillåtas. Sålunda tillåtet religionssamfund ege rätt till fri religionsöfning. Enahanda rätt tillkomme ock de på grund af hittills gällande författningar redan bildade församlingar af främmande trosbekännare. 2. Församling, som i 1 8 sägs, vare oförhindrad att sjelf kalla prest eller lärare. Hvarje församling anställe såsom föreståndare en välfrejdad person, hvars vård hennes angelägenheter anförtros kunna, och göre derom anmälan i Stockholm hos öfverståthållareembetet och annorstädes i riket hos konungens befallningshafvande, Föreståndare skall, innan han i sådan egenskap erkännes, hos konungens befallningshafvande eller öfverståthållareembetet styrka att han af församlingen antagen är. s 3. varder rättigheten till fri religfbnsöfning, genom öfverträdelse af lagens eller sedlighetens bud, eller eljest missbrukad! eller underlåter församlingen att iakttaga hvad i afseende på föreståndare är i 2 5 föreskrifvet; då må efter konungens förordnande församlingen upplösas. 4. Föreståndaren åligge, att noggrannt föra de anteckningar, som af konungen föreskrifvas: att desamma inför domstol, konungens befallningshafvande eller öfverståthållareembetet vid anfordran förete; att inom en månad efter hvarje års slut till konungens befallningshafvande eller öfverståthåltareembetet aflemna förteckning å församlingens medlemmar samt under ärets lopp ingångna äktenskap eller inträffade födelser eller dödsfall i församlingen; att på sätt, som för svenska kyrkans presterskap är stadgadt, utfärda betyg och till offentliga myndigheter lemna upplysningar om församlingens medlemmar; samt att för öfrigt älla sig till efterrättelse lag och de särskilda öreskrifter, som af vederbörande honom medlelas. 8 5. Innan något hus eller rum af församlinsen begagnas till gudstjenst eller andaktsöfning, skall föreståndaren derom göra anmälan, å landet hos kronofogde i orten och i staden hos poliskammaren, der sådan finnes, men i annat fall hos magistraten. . Vid församlingens gudstjenst eller andaktsöfning må ej den offentliga myndigheten i orten illträde förvägras. 8 6. Ej tillåtes någon munk-eller nunne-orden, eller inrättande af kloster. 8 7. Lysning till äktenskap skall, ändå att säväl mannen som qvinnan äro af främmande trosbekännelse, afkunnas i den till svenska kyrkan hörande församling, inom hvars område qvinnan ir boende; dock att lysningen, der begge äro medemmar af tillåtet främmande religionssamfund, af less föreståndare utfärdas. Vigsel må i de fall, då både mannen och qvinnan tillhöra främmande religionssamfund, förrätas efter dess bruk. Är blott endera medlem af sådant samfund, verkställes vigseln af svenska kyrkans presterskap. Åktenskap emellan medlemmar af främmande eligionssamfund eller emellan medlem af sådant samfund och medlem af svenska kyrkan vare ock illåtet utan att vigsel dervid sker. Detta äktenskap skall i slägtingars eller andra vittnens närraro ingås inför magistrat i stad eller kronofogde i landet. Magistrat eller kronofogde åligge derrid i afseende på mannens och qvinnans hindersöshet och ledighet till äktenskap den tillsyn, som ligt lag tillkommer prest, den der vigsel förta skall. Sedan affordras såväl mannen som innan deras frivilliga ja och samtycke till gifsermålet. och varda de derpå för äkta makar örklarade. Hvad sålunda förekommit skall uppagas i protokoll, hvilket, der äktenskap är inför cronofogde ingånget, jemväl af vittnen bestyrkes. Magistrat och kronofogde skola de inför dem aflutade äktenskap anmäla hos vederbörande preterskap, eller, der begge makarne tillhöra främnande religionsförsamling, hos församlingens företåndare, på sätt om anmälan af vigsel för vigselörrättare stadgadt är. S 8. Barn af äkta makar, som begge äro medemmar af främmande religionssamfund, tillhöra letta, och må uppfostras i den lära föräldrarne ,ekärna. År blott endera makan medlem af sålant samfund, och har ej skriftligt aftal om barsens uppfostran i den ena eller andra trosbekänelsen blifvit före äktenskapet träffadt och vid ler före dess ingående för kronofogde eller maistrat uppvisadt, då skall barnet uppfostras i den vangeliskt lutherska läran. Lefva föräldrarne tskiljda, eller äro begge eller endera af dem öde, eller njuter barnet underhåll af allmänna nedel, tillhöre det den försemling, hvaraf den, om har det i sin vård, är medlem. Barn af föräldrar, som icke ingått äktenskap ned hvarandra, tillhöra samma religionssamfund om modren eller den, som om barnets vård och ppfostran drager försorg. Barn, som icke uppfostras i den evandeliskt luherska läran, må, på begäran af föräldrar eller nålsmän, fritagas från undervisning deruti vid de frentliga läroverken, dock åligge vid folkskolora, skolstyrelsen och vid elementarläroverken rekor tillse att dessa barns undervisning i afseende å religionen ej varder försummad. Försumma ;räldrar, husbönder eller andra, som äro i förIdrars ställe, att behörigen sörja för barnens eigionsundervisning, då ege skolstyrelsen eller ektor anbefalla att barnen skola deltaga i den ndervisning i detta ämne, som i skolan medelas. s 9. Främmande trosbekännare skall ej anses berättigad att embetsåtgärd af svenska kyrkans resterskap påkalla; dock att vid sådan förrätting kyrkans handbok brukas. Med lärotvist, som an samvetet bekymra, må prest i ty fall ej beära: ej heller skall han sin embetsåtgärd någon edlem af tillåtet främmande religionssamfund påinga.