Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1868, sida 2

kroppen, och framät i det sjerran, som öppnar sina lockande utsigter; men en blick tillbaka då och då skall onekligen kunna göra godt. Den skall låra oss — den borde åtminstone kunna lära oss — att mindre ensidigt lyssna till ljuden i at sjelfberömmets sirensånger, att akta på det innerliga samband, som eger rum tidehvarfven emellan, och ej förakta det vigtiga förarbete, som, ofta fördoldt i de tysta djupen, lagt grunden till den samtida praktbyggnaden och myllat ned fröet till det väldiga träd, i hvars skugga vi njuta lifvet. Och tänka vi slutligen derpå, att vi sjelfva, hvad vi verkat och hvad vi älskat snart i vår ordning ej skola vara annat än ett minne, borde väl den enklaste rättvisa mana Oss att ej mot våra fäder förgata den pligt, vi ua gerna Se iakttagen för eget vidkommande, Ur denna synpunkt — såsom gonlig tacksamhetsgärd åt de slägter, som flytt, såsom en lämplig motvigt mot en af vår tids starkast utpragl de böjelser — skulle jag vilja anbefalla den framkastade tanken till de mångas behjertande, som i detta samhälle föra det allmännyttigas talan; och jag gör det desto heldre, då jag väl vet, att mer än ett dylikt litet frö, om eckså utsådt af oskicklig och ovan hand, dock här funnit en jordmån, i hvilken det burit och bärer hundrafallt frukt. Samtidigt med uttalandet af den förhoppning, att dessa manande ord ej skola förklinga ohörda, må det äfven här vara på sin plats att uttala ett erkännande at den allvarliga möda, hr doc. Hellstenius nedlagt på sina forskningar i de ämnen, som utgjort föremål för hans nu afslutade föreläsningar härstädes; ett erkännande, i hvilket helt säkert åhörarne af hans ifrågavarande föreläsningar med full öfvertygelse instämma. Dessa åhörares antal hade helt säkert under en annan tid af året blifvit ännu talrikare än fallet varit nu, då den unga våren utöfvat alltför stora lockelser till vistande i det fria. Hr doc. Hellstenius afreser i afton härifrån till England, der han kommer att någon tid uppehålla sig. — Till hedersledamot har Upsala läkareförening invalt stadsläkaren i Göteborg, R. W. 0., med. dokt. C. J. F. Forssenius. — Göta Ärtilleri-Regemente. Befälets exercis har i dag tagit sin början. Officerare, under befäl af öfverstelöjtnant Mörner, och underofficerare, under befäl af öfverstelöjtnant Reuterskiöld, exercera från kl. 8 till 10 f. m. å tyghusgården å Otterhällan, samt försteoch andre-konstaplar, under befäl af major Lindgren, från 8 till 10 f. m. och 1; 5 till 1, 7 e. m. å kaserngården. — Utvandringen till Amerika. I dag ha med ångfartygen , Cato och ,Hero afgått till Hull omkring 900, samt med .Coral Queen till Hartlepool 125 emigranter. — Nytt fartyg. På Karlskrona kofferdivart gick förl. Lördag af stapeln det för hrr J. Wennerberg ck Cios härstädes räkning nybyggda, färut i H. T. omnämnda, klipperskeppet. Skeppet är kopparfast, af c:a 360 tons drägtighet och kommer lastadt att ligga 12 fot djupt. Det är byggdt af ekeförtimring på fasta spant; dess former äro efter den numera så mycket omtyckta klipperkonstruktionen, och byggnadens sammansättning och förbindning enligt föreskrifterna för 1:sta klass fartyg tör 9 år. Skeppet, som riggas till barkskepp med dubbla märsrå, skall lemnas bihloch bohlfärdigt för 42,000 rdr rmt. Det kommer att vid varfvet, så fort medhinnas kan, koppras för att afgå till de Kinesiska farvattnen och derstädes söka fraktfart en längre tid. Befälhafvare blir kapten Carl v. Diedrichs. Ritningen till fartyget är uppgjord af kofferdivarfvets skicklige byggmästare hr F. O. Bergström, som äfven ledt arbetets utförande: — Skeppet erhöll i ,,dopet namnet Hilda. — Ångslupsfarten mellan Staden, Klippan och Nya Varfvet. Från och med nästa Söndag kommer denna trafik att underhållas at 3:ne ångslupar, utaf hvilka en afgår från staden hvar tjugonde minut från kl. 6,20 f. m. till kl. 9 e. m., på sätt närmare erfares af den tidtabell, som återfinnes i annonsafdelningen. — Wijkanderska försalskningarne. I detta mäl företogs i Tisdags inför Carlstads rådhusrätt ransakning med A. Wijkander, angående 3:ne i Vermlands ensk. bank belånade vexlar. Vermlands-posten berättar om ransakningen: Vexlarne erkändes af W. vara falska. Verkställande direktören i härvarande bank upplyste, att banken äfven innehade 2:ne af W. utställda vexlar med accept af hr Kihlman i Göteborg, den ena å 2,000 rdr och den andra å 1,200 rdr, men då acceptanten erkänt sitt namn och således kommer att inlösa desamma, så omnämndes detta endast upplysningsvis. På ordförandens fråga vid hvilken tid första förfalskningen skedde, svarade W. att han ej mindes detta. På frågan om de sålunda anskaffade medlen kommit bolaget tillgodo, åberopade W. sin inför Örebro rådhusrätt afgifna berättelse med bilagor. Angående bokföringen uppgaf W., att ränta och provisioner ej blifvit införda, emedan detta skulle lagt i dagen huru medlen anskaffats. På ordförandens fråga, om de summor, hvilka i W:s enskilda anteckningar funnos förda på bolaget, verkligen kommit letta till del, svarade W., att allt hvad som blifrit nåfördt holaget varlkligen kammit dat till dal