Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1868, sida 1

och af bleckslagare är det endast några få, som använda sådana. Skälet härtill nämnt snickeriet såsom exempel härpå; l7173.) U. H. dettervall. Från Danmark. orrespondens till Handelstidningen). Köpenhamn d. 12 Maj 1868. Om medlen till den danska industriens befrämjande är titeln på en liten brochyr, hvilken är , tryckt som manuskript och som författarne visat mig den välviljan att tillsända mig. Vi vilja låta den tjena oss såsom uppslag till några anmärkningar om den danska industriens nutid och framtid, tillika med ett kort omnämnande af några nyare ätgärder för densammas befrämjande. I en kortfattad inledning framlägga författarne resultaterna at sina betraktelser öfver den danska industriens närvarande ståndpunkt. De fästa uppmärksamheten vid den sanning, för hvilken industriens vänner här hemma på de sednare åren alltmer och mer börja få ögonen öppna och hvarpå vi vid verldsutställningen i Paris erhöllo en ytterligare bekräftelse; nemligen, att vårt land i afseende på industriel verksamhet står betydligt tillbaka; ty ehuruväl danska handtverkare i flera riktningar producera serdeles vackra och konstfärdiga arbeten, så har dock en egentlig fabriksmessig utveckling af de olika handtverksfacken så godt som alls icke egt rum. För att nämna ett exempel, kunna helt säkert de danske möbelsnickarnes arbeten; åtminstone från de större etablissementerna, värdigt ställas vid sidan af utlandets bästa sådana, både med afseende på teckning och förarbetning, medan de derjemte äro vida billigare än de utländska, hvilket väl också var orsaken till, att nästan alla de danska möbler, hvilka förlidet år voro utställda i Paris, funno afsättning. Men gå vi — blott inom samma område — till sådana föremål, hvilka rätt egentligen måste betraktas såsom fabriksarbeten, alltså till byggnadssnickeriet, så skall förhållandet här ställa sig helt annorlunda. Man skall knappt finna en enda dansk snickare, som har tillräckliga maskiner för att på kort tid kunna utföra en större beställning t. ex. på fönsterkarmar, dörramar o. d. till ett pris, hvilket kan ställas vid sidan af det, hvartill dessa saker levereras af utländska fabriker, än mindre derunder, och såsom det går på detta område, går det äfven i nästan alla andra industrigrenar. Hvad är då orsaken härtill? Författarne söka den, i handtverkarnes bristfälliga bildning, som gör, att man här ännu ej fått ögonen tillräckligt öppna för fabriksindustriens stora betydelse. Om man undantager maskinfacket, inom hvilket en enskild firma drifvit det till en så betydlig och utsträckt verksamhet, att den derigenom tvungit alla sina konkurrenter att likaledes taga itu på allvar, finnes sågodt som alls ingen industrigren här, inom hvilken man följt med de sednare årens stora framsteg och anskaffat sig maskiner, utan allt förfärdigas ännu medelst handarbete. Jag har förut detsamma gäller äfven om klensmeder, sadelmakare, hattmakare, skomakare, 0. s. v. hvilka knappt nog, veta att; det existerar sådana maskiner i deras fack, som göra allt handarbete öfverflödigt. Af färgare finnes här i staden helt säkert blott en enda, som begagnar maskin i sitt yrke, måste, som sagdt, väsentligen sökas deri, att våra handtverkares bildning är så bristfällig, att de knappt nog känna dylika maskiners existens, än mindre tänka på att använda dem. Om icke en förändring inträder häri, blir, följden den, att Danmark förlorar den ståndpunkt, som det fordom intagit i industrielt hänseende, och vår industri kommer småningom att inskränkas till husflit. När då de länge bebådade förändringarne i våra tullförhållanden inträffa, skola våra industriidkare blott med svårighet kunna konkurrera i förfärdigandet af kuranta artiklar med den utiändska industrien på deras egen marknad och alltså än mindre komma att utöfva något inflytande på verldsmarknaden. Flera orsaker än den ar författarne nämnda ha emellertid inflytande på detta förhållande, och vi vilja derför här betrakta de vigtigaste af dem, så mycket heldre, som just några af de åtgärder, hvilka på sednare tiden vidtagits, afse att upphäfva deras verkningar. Danmark är, såsom skalden säger, , ett litet, fattigt land, och den danska industriens alster ha endast en ringa marknad för sig. De små förhållandena få ej lemnas opåaktade, när man klagar öfver, att våra handtverkare och industriidkare icke följa med sin tid.