Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1868, sida 2

kofran må varda befordrade. Mot aflätandet af den föreslagna skrifvelsen uppträdde herrar Bergsstedt, Wern och Wallenberg samt grefve Hen. Hamilton, hvilka ansågo det vara mer än nog med sde 60 st. framställningar till K. M:t, som denna riksdag redan beslutat. Dessa talare önskade iflrigt att man ju förr desto hellre måtte komma ssig för att bryta med den under de sista riksdagarne allt mer och mer inrotade coutumen att öfverlasta regeringen och representationen med en öfverdrifven mängd af göromål. På ett sådant förfaringssätt skulle sättet för ärendenas behandling omöjligen kunna vinna något. Ehuru erkännande befogenheten af föregående talares anmärkning, funno dock frih. C. A. Raab, hrr Ekenman och Hasselrot den fråga, som nu vore afsedd att få utredd, vara af den ojemnförliga och ingripande vigt för hela landet att de deraf kände sig uppmanade satt tillstyrka bifall till utskottets förslag. Detsamma blef dock vid anställd votering afslaget med 59 röster mot 13. Vidare föredrogos bankoutskottets memorial n:is 21, 22 och 23 med förslag till instruktioner för nästkommande riksdags bankoutskott, samt för riksdagens revisorer af riksbanken, diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren i orterna. Dessa förslag till instruktioner blefvo af kammaren godkända med den ändring, hvad beträffar förstnämnda förslag, att, på yrkande af hr Fåhreus, uti sista eller 9:de ordet , föreslår, som uppenbarligen influtit genom felaktig redaktion eller skriffel, utbytes mot ordet ,,beslutar. Jemte det Kammaren lade till handlingarne lagutskottets memorial n:ris 43 och 44, såsom ej erfordrande någon åtgärd, godkände Kammaren utan dikusion samma utskotts memorial n:ris 45 och 46, deri afstyrkts motioner om inrättande af förlikningskommitier i hvarje kommun samt om sådan ändring af 3 mom. 9 8 kgl, förordningen den 6 Aug. 1864 ang. grunderna och vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring, att kommunalstämma hädanefter egde utse lämpliga personer satt. der så anses erforderligt, i stället för kronobetjening och landtmätare yttra sig rörande jordafsöndringsoch sammanhang dermed egande fråga, innan desamma af k. befh:de afgöras. Uti utlåtande N:o 47 hade lagutskottet föreslagit upphäfvandet af de lagstadganden, som innefatta förbud mot giftermål utan konungens samtycke ,i svågerlag å sidone samt i andra svågerlaget. Grefve J. 0. Mörner kunde ej uppskatta nyttan eller nödvändigheten af nu föreslagna förändring och yrkade i konseqvens dermed afslag å utlätandet, som åter försvarades af grefve E. Sparre och hr Faxe under erinran om det ändamålslösa deruti latt låta qvarstå ett förbud, hvarifrån dispens alltid på anhållan beviljas och som blott medför onödig omgång och kostnader. Utlåtandet blef godkändt saf Kammaren, som äfven biföll samma utskotts utlåtande N:o 48, med anledning af motion i ämnet, gjorda hemställan derom, att Riksdagen ville hos K. M:t anhålla om utfärdande af en författning, hvarigenom stadgas, att, i likhet med hvad som sker hos öfverdomstol, domaren på landet och rätten i stad skall inom en månad efter den dag, då någon ej häktad person blifvit till urbota bestraffning dömd, utslaget derom till k:s befh:de insända, för att till verkställighet befordras. Utan diskussion godkändes vidare dels kammaens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 5, hemställande om afslag å medkammarens inbjudning att biträda dess beslut om en anhållan hos K. M:t att inom hela riket komministrar och kapellpredikanter må tillåtas att, der så af församling önskas, under egen ansvarsskyldighet föra de till annex eller kapellförsamlingar hörande husförhörs-, dopoch dödböcker jemte inoch utflyttningslängder; dels ock sammansatta bankooch lagutskottets memorial n:o 6, deri föreslagits ett arvode at 200 rdr till den, som i egenskap af sekreterare under denna riksdag hos nämnda utskott varit anställd. Uti utlåtande n:o 42 hade lagutskottet, med anledning af derom vid denna riksdag väckta motioner, till riksdagens pröfning framlagt förslag till en författning ang. underpant i lösegendom. Detta författningsförslags 1:sta 8, som till en början föredrogs, lyder sålunda: ,, Vill någon för gåld gifva underpant i lös egendom, utan att den egendom ifrån sig lemna, varde pantförskrifning derom upprättad med dag, årtal och vittnen under. I den handling skall utsättas beloppet af den gäld, för hvilken pantförskrifningen sker, samt den egendom, som densamma afser. Pantförskrifning må lemnas antingen å utgifvarens lösa egendom i allmänhet eller å särskilda slag af egendom eller ock i vissa lösören, hvilka i thy fall i handlingen upptecknas skola. Härom uppstod en särdeles liflig och underhållande debatt, hvarunder grefve E. Sparre med all den ordets makt, som så rikligen står nämnda talare till buds, sökte lägga kammaren på hjertat nödvändigheten deraf att åstadkomma en i detta hänseeude ändamålsenligt ordnad lagstiftning, som kunde bereda önskvärd trygghet åt de transaktioner, der lånesökande såsom säkerhet för försträckningar erbjuda inteckning i lös egendom, hvars fortfarande besittning desamma dock icke kunna undvara. Denna fråga kunde visserligen nu afsläs, men den skulle städse allt mer och mer oafvislig återkomma. Talaren slutade med att varmt förorda bifall till utskottets förslag, som vore uppgjordt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det vid 1859—186v års riksdag godkända, samt nästan i alla delar öfverensstämde med lagberedningens förslag i ämnet. En motsatt åsigt förfaktades åter lika ifrigt af hr Nordström, hvilken ur rättsvetenskaplig synpunkt ingalunda kunde tillmäta en rättsinstitution, sådan som den nu omhandlade, makt att åstadkomma verklig sakrätt i lösören. Ett godkännande af utskottets förslag skulle än ytterligare öka frestelsen till bedrägeri och i öfrigt blott leda till trassel och förluster samt åtminstone ej medföra några fördelar hvarken för långifvare eller låntagare. Sedan ytterligare hrr Hasselrot, Ekenman, Faxe, Schartau och C. Ekman förordat punktens godkännande, men deremot gref:ne J. O. Mörner, Hen. Hamilton och C. G. Mörner motsatt sig dess antagande, blef paragrafen vid anställd votering afslagen med 52 röster mot 22. I öfverensstämmelse härmed afslogos äfven öfriga paragrafer i förslaget. Slutligen föredrogs punktvis första kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:o 16, i anledning af en utaf frih. Fock väckt oeh i första kammaren af hr Storchenfelt upptagen motion om anhållan hos K. M:t att låta uppgöra och för riksdagen framlägga en allmän plan för det tekniska underrisningsväsendets ordnande. Med anledning häraf hemställer utskottet, att riksdagen måtte till K. M:t aflåta en und. skrifvelse, att K. M:t, med afseende å behofvet att på bästa möjliga sätt ordna den tekniska undervisningen i riket, täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke: 1:o den vid krigshögskolan nu för civilingeniörer anordnade undervisning må kunna förläggas till teknologiska institutet; 2:o undervisningen vid den nu af k. akademien för de fria konsterna inrättade praktiska byggppdsskola kunde till teknologiska institutet öfveryttas; 3:0 undervisningen vid de tekniska elementarskolorna ordnas med större afseende på blifvande ndustri-idkares kunskapsbehof, dels sådanes, som rån dessa skolor utgå omedelbart i praktiska lifret, dels också deras, hvilka ämna söka en högre setenskaplig bildning vid de tekniska tillämpningskolorna; 4:0 inrättandet af nya aftonoch Söndagsskolor industriella arbetares behof må genom allänna åtgärder kunna uppmuntras och främjas amt de hitintills inrättade i möjligaste mån fullcomnas; ——— SAWe — ÖW—L—92 s— — -OU U F—— — — —