Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1868, sida 1

Stå OCH (9 1 andra) bevihades ul :0Ttsättande af arbetena å nordvestra stambanan för år 1869, till utgående från statskontoret på extra stat, en summa af tre millioner nittio tusen riksdaler. Minoriteten röstade för 4,650,000 rdr, deraf högst en million skulle kunna utanordnas redan innevarande år. 2:o. Med 130 röster (75 i första och 55 i andra) mot 124 (22 i första och 102 i andra) beslöt riksdagen att, med afseende å statsutskottets hemställan om vidtagande af förändringar i K. M:ts förslag till stat för tullverket, godkänna samma stat att gälla för år 1869. Minoriteten röstade för de nedsättningar statsutskottet föreslagit. Första kammaren. Efter afslutande af här ofvan omförmälda omröstningar, föredrogs bevillningsutskottets betänkande n:o 19, angående beräkningen af tull-, post-, stämpelpappersoch bränvinsbränningsmedlen. Uti 1:sta punkten hade utskottet hemställt, att inkomsten för år 1869 af tullmedlen, som af K. M:t beräknats till 14 millioner rdr, måtte upptagas till 13,500,000 rdr. På yrkande af frih. Funck, grefve af Ugglas och hr Wern nedsattes emellertid ifrågavarande belopp till 3 millioner rdr. Detta beslut fattades med 74 röster mot 22, hvilka sednare afgåfvos för gillande af utskottets förslag. I andra punkten hemställer utskottet att, på sätt K. M:t föreslagit, postmedlen måtte för nämnda år uppföras till 2,300,000 rdr. Då emellertid postmedlen under sista åren i medeltal icke uppgått till tullt denna summa, beslöts nu en minskning af 50,000 rdr i den af denna bevillning beräknade inkomst, som upptogs till 2,250,000 rdr. I likhet med hvad K. M:t föreslagit och utskottet hemställt beslöt, kammaren, att stämpelpappersmedlen borde upptagas till 1,300,000 rdr samt bränvinsbränningsmedlen till 9, S00,000 rdr. Den sammanlagda slutsumman, hvaruti kammaren i dessa hänseenden stannade, uppgår sålunda till 26,350,000 rdr, elier 550,000 rdr mindre än den af utskottet föreslagna summan, 26,900,000. Vidare föredrogs kammarens tillf. utskotts utlåtande n:o 14, i anledning af erhållen återremiss å förut afgifvet utlåtande rörande väckt motion om åtgärders vidtagande till hämmande af lösdrifveriet och tiggeriet i landet. Utan diskussion godkändes härvid utskottets nu gjorda hemställan: att riksdagen måtte i und. skrifvelse anhålla, det täcktes K. M:t i k. stadgan ang. försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer den 29 Maj 1846, sådan den lyder i k. kungörelsen den 13 Juli 1853, göra det förtydligande och tillägg, att den, som enligt bestämmelserna i k. förordningen om fattigvården i riket den 13 Juli 1853 bör såsont försvarslös behandlas, må af kgs befhde, när skäl dertill äro, dömas till arbete i tvångsarbetsinrättning eller allmänt arbete, såsom i 8 S af ofvanberörda stadga sägs. Uti utlätandet n:o 15, som härefter förekom. hade kammarens tillf. utskott n:o 3 hemställt, att första kammaren måtte lika med andra kammaren besluta und. framställning derom, att nu gällande förordningar om skeppsmätning icke må tillämpas i fråga om fartyg, som äro uppmätta före den 1 Juli 1866. Denna utskottets hemställan afslogs, sedan grefve v. Platen meddelat, att fråga vore å bane om antagande af ett gemensamt skeppsmätningssätt för de sjöfarande nationerna samt att denna fråga numera, sedan vederbörande auktoriteter sig i ämnet yttrat, vore i det utredda skick, att densamma inom kort kunde blifva föremål för slutlig pröfning af K. M:t. Härefter förekom statsutskottets utlåtande n:o 91, i anledning af K. M:ts proposition med förslag till utgitter vid statens jernvägstrafik för år 1869. Utskottet, som i sammanhang med behandlingen af högstberörda nåd. proposition jemväl tagit under ompröfning åtskilliga inom andra kammaren väckta motioner om sammanslående af byggnadsoch trafikstyrelserna, om inskränknin