att underlätta äktenskapsskillnaden till den grad, att den kan verkställas helt lätt ch enkelt, så snart den e nit ledsna vid den andra? sinnat hvad detta vill sö betänkt, att detta vore att helt och häl let tillin tetgöra samiljebandets helgd, att skaka den grundval, hvarpå sjelfva samhället hvilar? Har han betänkt, att detta vore att göra qvinnan till ett värnlöst offer för mannens trolöshet, egoism och nycker, då han i det förutsatta fallet egde rätt att behandla sin hustru såsom han nu behandlar sin älskarinna, d. v. s. förskjuta henne, så snart hon icke längre behagade honom? Hans rättigheteri förhållandet till hustrun bletve då den turkiske paschans, som förfar efter behag i dylika fall, och icke den kristne medborgarens. Och icke torde en sådan reform vara fördelaktig för qvinnan eller förtjena att upptagas bland dem, som afse att utvidga hennes rättigheter. Vi tro att förf. sjelt skall inse detta vid närmare betraktande af saken, och att han skall finna att de stadganden, hvarigenom våra lagstiftare velat underlätta äktenskapsskillnaden äro ganska liberala och för närvarande tillräckliga. Hvad slutligen angår författarens förslag om ändring af några paragrafer i legostadgan, så kunna vi ej fatta hvarför det fått rum i denna brochyr, då frågan rör lika mycket manliga som qvinliga tjenstehjon. För öfrigt förekommer förslaget oss mindre väl betänkt. Det är väl sannt, att i flera andra länder tjenarne taga lega blott för månad, och tillochmed för ännu kortare tid, men denna omständighet kan näppeligen tjena såsom ett argument för reformen, då det är kändt, att detta betraktas af många kloka och erfarna persorer såsom en stor olägenhet för båda parterna, ett ondt, som vållar obehag, otreinad och en känsla af oro och bristande trygghet hos husbondfolket, på samma gång det vänjer tjenarne vid ett halft vagabondlif, ofta försätter dem i verklig förlägenhet och stundom gör dem husvilla, emedan det står i hvarje herres godtycke att när som helst afskeda dem, och en ny tjenst icke så lätt genast finnes. Hvad serskilt landsbygden angår, så torde en reform, om den komme att genomdrifvas, snart visa sig ytterst opraktisk. Huru skulle en godsrgare bete sig, om hans tjenstefolk uppsade sin tjenst vid skördetidens annalkande? Huru skulle han på en glest bebygd ort kunna genast skaffa sig nya pålitliga tjenare? Att qvinligt tjenstefolk skulle ha någon synnerlig vinst af den föreslagna reformen har förf. icke lyckats visa oss; tvertom tyckes det oss temligen afgjordt, att den skulle vålla stora olyckor för mången tjenarinna, då hon helt plötsligt kunde bli utan tjenst och utan medel att förskaffa sig en annan eller på annat ärligt sätt försörja sig. RASERAS EEE SETS —