Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 maj 1868, sida 2

segling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda näringskälla det ofta är, har detsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna näring, i jemförelse med andra inom vårt land, gjort föga framsteg och ännu befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt. Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på andra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kännedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. ör att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare le till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskeriutställningar, som bittills hållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse, hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket, de deraf inhemtat, har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållningssällskap beslutat föranstalta en dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamålet vidtaga erforderliga åtgärder. Med anledning häraf får alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom detta och det angränsande Hallands län, som ätven vid södra kusten af Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till siskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver bronx, större och mindre premiebelopp samt ,,mentions honorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier för deras tillverkning, samt allt annat, som till fiskets bedrifvande hörer. Andra klassen siskeriprodukter af alla slag. Tredje klassen fiskodlingsföremål, modeller, skrifter, sjökartor m. m., som till fiskerinäringens befrämjande kan anses nyttigt. Vilkor för belöning i 1:sta klassen äro: att pris finnes åsatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pris; i 2:dra klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; i 3:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af mötets bestyrelse och 3 af mötets medlemmar. För ordnandet af kappseglingen, äfvensom dermed sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förhållandena lämpliga åtgärder. GERHARD von YHLEN, ö Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G. E. Bundsen. Benj. G. Nollen. G. J. Sundberg. Otto Loenbom. Rob:t Nordvall. M. Backlin. Iihor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. Frågor, som komma att afhandlas under mötet. 1. Åro assurans-föreningar af redskap och farkoster nyttiga för siskrarne? Om så är, huru åstadkomma sådana? 2. Hvilka fel begäs vid bebandling af den Bohusänska Bankfisken, och huru införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Bonkfisket ? 4. Hvarföre begagnas Garnfisket så litet i Bohuslän, och hvilken erfarenhet har man om detta fiskesätt, jemfördt med krokfisket? 5. umka åtgärder böra vid agas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af landet med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk? Hvartöre rökes icke sill och annan fisk i större ngd hos oss, då sådan behandling är vanlig på andra ställen, och buru befrämja denna beredning? 7. Har man någon erfarenhet af fisks bevarande uti i och om bandel dermed? och buru åvägabringa en sådan i större utsträckning? 8. Hvarföre saltberedes icke Skarpsill (Brissling) irstädes, då denna beredning brukas i Norge och der 9. Hvilka förslag kunna framställas för befrämjande af Sillsisket i gränsvattnet mot Norge och i ahmänbet för de samfäldt bedrisaa fiskerierna, med särskildt fätadt afseende på mellanrikslagens för dem menliga bestämmelser? 10. Har man någon erfarenbet om bättre fiskredskap e ler om nya för oss obekanta fånsstmetoder, och hvilka föra i sådant fall föreslås till antagande? 11. Hvad erfarenbet har man af den uti Kongl. Mej:ts nådiga kungörelse af den 10 Mars 1865 föreskrifna fredningstiden och af bestämmelserna för Hummerjvch Ostronfisket? 12. Hvilket resultat af Ostronodling kan anföras och huru uppmuntra till en bättre vård af Ostrongrunden? 13, Hvilka fel vidlåda våra nu brukliga siskerisarkoster, och huru befrämja byggandet af fullt lämpliga sådana? 14. Anses Konsumtionsföreningar eller bolag för inhöp af litssörnödenbeter nyttiga för de Bohuslänska fiskare-sambällena, och huru åvägabringa sådana? 15. Kan det löna sig att till gödningsämne tillvarataga och bereda det fiskaffall och annan spillning, som samlas på siskläsena, och på hvad sätt bör detta ske? 16. Finnes något godkänd: medel att förekomma den skada, som anställes af skeppsmapken Ä 17. Huru kan man infora en bälre vård om Larfiskerierna och befrämja Lazodlingen. Ä Ä 18. Kan uppfödande af Hummer och bafssisk uti vårt Jand betela den kostnad, som derpå nedlägges, och bvilka ysrigheter möta för införandet al denna industri? (7588). då hon hade